Gunilla Wiklund

Summan av alla laster är tre....eller?

2012-02-11T18:41:00.000+01:00

Ja, så sägs det ju. Gör man sig av med en last så fyller livet på med en ny. Det ska vara tre laster......
Låt mig se....jag tänker mig laster som något man absolut inte kan avstå så följande torde vara mina laster:

- Simning
- Cykel
- Löpning

Nja, OK...vi sätter en mer nyanserad ton på det hela:

- Choklad
- Glass
- Vin

Men sanningen är att alla sex laster jag har verkar samspela i någon crazy symbios för ju mindre jag utövar de övre kategorierna ju mer nyttjar jag av de nedre kategorierna och vice versa. Hänger ni med?

Sedan nyåret har jag ju minskat på min alkoholkonsumtion radikalt (ok, ni som läste förr-förra inlägget vet att jag steg av med en rejäl fest och mådde illa i dagarna två) samt dragit ner på både glass och choklad. Effekterna av detta har varit, förutom en gladare mage, att jag tränat bättre, mer effektivt och mer konsekvent. Jag har alltså kommit in i en god spiral där jag märker effekterna av ett sunt leverne och "I like it"!! Likt ett barn åtnjuter jag "gott och/eller sött" en dag i veckan men mjölkchoklad och GB-glass får stå tillbaka för 72% sockerfri, mörk choklad och hemmagjord glass utan inslag av socker. Jag provar mig fra och för varje dag som går lär jag mig något nytt att tillämpa på mig. Fantastiskt!!

Träningsrapport:

Sedan simstarten med Täby Sim har jag upplevt en slag renässans i min simning. Undan för undan blir jag en bättre simmare och jag har, förutom frisimmet, utvecklat både bröst och ryggsimmet samt givit mig på fjärilssim. Sjukt jobbigt simsätt och jag orkar bara 25 m i taget men utfört i intervaller med rygg-, fri- eller bröstsim så har jag klämt till med totalt 125 m! Det är jätteroligt att varva simsätten och passen blir så mycket effektivare samt lättare att motivera. Just nu kör jag simning 2 dagar med Täby Sim samt en egen dag där jag gör en recap på veckans teknikövningar. Jag ser fram emot open water säsongen!

Löpningen och cyklingen tar stormkliv framåt men min högerfot har ställt till problem på sistone så cyklingen har fått ersätta planerade löppass. Fula blodblåsor under min fot gör det outhärdligt att gå på foten i perioder och jag borde besöka en ortoped för att kolla upp den. För 5 år sedan sprang jag med en häst på 650 kg på min högra sida och den bestämde sig för att sätta ner sin hov på min högerfot precis när foten skulle lämna marken. Resultatet blev en fraktur på ett av de små benen på fotens högra sida och sedan dess har inget varit sig likt med den foten. Frakturen läkte ju men formen på foten ändrades en aning och förmodligen även sättet som jag sätter ner foten på. Jag har ju dessutom ändrat på min löpteknik så det är nog många bäckar små just nu. Jag måste nog dessutom gå och få nya löpskor inpassade men väntar nog tills sista blåsan är borta.
Cyklingen känns så bra. Jag kan stanna längre och längre i min sista pulszon och effekten stiger för varje vecka. Nu är jag nästan uppe och nosar på 400W i mina intervaller. Jag tror att mina styrkepass givit resultat här. Jag kämpar på med tre styrkepass i veckan och det är roligt att göra lite annat än bara simma, cykla och springa.

Sist men inte minst, eftersom jag skött kosten och tränat bra så blir de synliga effekterna mer påtagliga. Det går trögt men jag märker skillnad för varje vecka som går, inte så mycket på vikten men på det jag "ser". Mer muskler, mindre fett, jävligt schyst!

Triathlon

2012-02-02T21:46:00.001+01:00

Nu är jag anmäld till de två triathlon jag tänkt ha som förbättringsmål i år!

Den ena (Kilsbergen) går över en udda Olympisk distans med kräkbackar både i cyklingen och löpningen. Den andra är Sala Silverman som går över medeldistans.

Kilsbergen - går under epitetet "Sveriges tuffaste triathlon" och det känns som om det stämmer. 2011 var jag helt klart överraskad över hur brant man både kan cykla och springa på tävling.

Sala Silverman - 2011 gjorde jag ju debut på medeldistans i Vansbro men i år krockar Vansbro med VeteranSM i cykel så jag fick hitta en annan medeldistans. Sala var det närmsta jag hittade och enligt uppgift är det en bra tävling.

Jag ligger bra i fas med träningen och tror att jag ska starta i ytterligare en Olympisk, tidigare på säsongen, bara för att få ett kvitto på vad jag måste vidareutveckla. Hallsta ligger bra till men vi får se....Hur som haver är jag rejält peppad att ta mig an mina mål!!

Alkohol+Prestation=Falskt

2012-01-24T12:48:00.003+01:00

Det jag skriver i detta inlägg är inte några nyheter för den påläste/smarte utan helt en reflektion från min sida hur jag denna helg fått en käftsmäll i form av sanningen gällande alkohol kontra prestation. Ni vet, det är inte förrän man upplever och förstår sanningen som den verkligen blir sann.

Jag är inte / har aldrig varit något festprisse. Jag tar gärna ett par glas vin när jag känner för det och trivs med det. Mången gång har jag hamnat i diskussioner om "hur" alkoholen påverkar träning. Hur mycket effekt försvinner efter att man druckit alkohol osv...Efter att ha läst på ordentligt kom jag fram till att ett glas vin till maten torde inte vara någon fara men där skulle också gränsen gå!

Att "ta sig en fylla" ger bevisat ett flertal negativa effekter för kroppen samt att den negativa effekten sitter kvar flera dagar efter.
Baserat på denna information bestämde jag mig före nyår att minimera min konsumtion av alkohol 2012. Dels för att jag satsar mer på min träning i år men också för, och kanske viktigast, hälsoaspekterna.
Jag visste att jag skulle gå på "kickdown" party 20/1 och att jag hade tänkt festa med mina arbetskamrater men detta skulle också vara den sista gången jag verkligen "festade loss". Nu kommer vi till det viktigaste för här är effekterna av mitt festande under fredagen:

- Jag kom i säng 02.30 på lördagsmorgonen och vaknade bakfull 09.00, omöjligt att somna om. För lite sömn och FEL sömn.
- Eftersom jag "glömt" dricka tillräckligt mycket vatten under kvällen var jag starkt dehydrerad varpå kroppen reagerade våldsamt dagen efter
-Hela lördagen gick åt att vara rejält bakfull varpå jag låg till sängs nästan hela dagen och mådde illa (ingen träning inplanerad)
-Hela söndagen gick åt att vara bakfull, seg och totalt orkeslös (träning planerad som inte blev av)
-Hela måndagen gick åt att vara orkeslös (träning planerad som inte blev av)
-Under hela helgen har jag ätit onyttig mat, godis, läsk osv...en sidoeffekt av alkohol är att man blir hungrigare och då ligger oftast det mest onyttiga närmast till hands
- Två dagars träning gick åt skogen då jag helt enkelt inte förmådde mig att träna (att avstå var ju förstås det mest lämpliga men dock)
- Jag kastade bort en hel helg på "ingenting"

Därtill kommer också alla negativa effekter på kroppen som inte "syns" så sammantaget en ganska sorglig lista, håller ni inte med?
Sanningen är, nu när jag varit med om den och förstått den, att jag aldrig mer kommer att göra detta mot min kropp. Min alkoholkonsumtion kommer att stanna vid max ett glas vin till maten vid mycket speciella tillfällen.

I feel like a woman!

2012-01-12T12:15:00.000+01:00

men om det är bra i detta fallet vet jag inte......

Jag påmindes om en scen i en av mina favoritfilmer, där G.I Jane (Moore) efter några karga dagar i Navy Seals inser att hennes långa, vackra hår inte är det mest praktiska när man krälar i lera och är blöt. Handlingskraftigt går hon raka vägen till "barbersalongen" (som f.n är helt tom) och tar rakapparaten och rakar av sig allt hår. Se där - nu gick det lite smidigare att vara soldat!

Liknande upplevelse fick jag igår på simträningen när fenor skulle tas på och av i ett raskt tempo. Mina naglar är jävligt snygga men jävligt opassande i en bassäng. Dels kan jag riva mina "medsimmare" men med lite för små fenor så inser ni nog problematiken med för långa naglar. Det är obekvämt och gör ont!
Jag är iofs väldigt noggrann med att simma med distans till mina kamrater men opassande - javisst!
På onsdag är det återbesök hos min nagelskapare och då ska de kortas rejält. Jag har normalt mycket kortare naglar under våtdräktssäsongen men nu måste jag även tänka på att hålla dem kortare året runt. Det är tufft att vara fåfäng kvinna men allt har sitt pris.....

Igår var det ett simpass som kallade på rejäl arm/axelstyrka och idag sitter jag här med skön träningsvärk och ser fram emot dagens pass som är löpintervaller samt corestyrka. Detta skall nämligen efterföljas av en lååång stretch innefattande även lats, axel och armar.

G.I Jane = Gunilla Is Jane?????

Simning och bästa benpasset!

2012-01-10T22:25:00.000+01:00

Då var första simpasset avklarat med Täby Sim. Vad roligt det var! Vi tränade alla fyra simsätten och sammansättingen var teknik, styrka och kondition. Fjärilsim är ju ett simsätt jag inte behärskar så jag fick "freestyla" lite och det gick ju bra det med. Totalt var passet 2500 meter men jag gjorde inte alla vändor varpå jag beräknar att min share blev 2200 meter ungefär och det kändes så bra. Jag var stark och hade bra flås. Försökte inrikta mig på att göra allt rätt, rent tekniskt, då vi inte hade en coach på bassängkanten denna gång. På onsdag kommer det dock att stå en "bas" på kanten så då hoppas jag på mycket tips!

Innan simningen hade jag kört ett megapass ben på Gym och Sim och vilken härlig känsla det var! För varje benpass jag kör så blir jag allt starkare och detta är något jag också känner i löpningen och cyklingen. En riktigt bra trend alltså "and I'm sooooo worth it"!!!

Veteran SM gick till Härnösand!

2012-01-03T10:58:00.001+01:00

Vilken grej! Som på "hemmaplan"! Ja, fast jag är ju från Enköping men Jonas är från Härnösand så vi får i varjefall inget problem med boende under SM-helgen. Får se om vi har möjlighet att åka upp och reka tempobanan innan. Jonas hade en aning om hur den går och det är mycket öppet landskap. En blåsig dag kan det bli slitigt. Det blir myyyycket syraträning framöver.
Kul tycker jag i varjefall för HCK att de får möjlighet att hälsa många cyklister välkomna till finfina Härnösand.

Edit: I brådrasket sydde jag ihop tävlingsplanen för 2012 också vilket går att läsa till höger under "Planerade Lopp 2012". Som jag nämnt tidigare är jag så förväntansfull inför 2012 och det ska bli så roligt! Till de planerade loppen ska jag också försöka få med alla Smack Tempon också. De går ju på onsdagarna och jag har ju simträning med Täby SS då men en stark dag kanske jag orkar/hinner båda?

Slut på dekadensen.....Nu blickar jag framåt (och bakåt)

2011-12-29T13:38:00.000+01:00

Allt har sitt slut och även juletiden.......Igår vaknade jag med en ny känsla. Jag var taggad att börja träna igen! Fantastiskt! Denna känsla har jag ju inte haft sedan november så jag blev jätteglad.
Under tiden har jag gått upp i vikt och blivit riktigt trind men jag har mått bra! Maken har varit sjuk men jag har varit sprudlande frisk och mått bra så jag antar att jag får ta min nya trivselvikt med ro. Om några veckor är jag tillbaka i gammal god form igen. Magen har också hållt sig i schack och jag fortsätter med min Verum, som verkar hålla balansen åt mig på ett bra sätt.

Jaha, så här års brukar jag sammanfatta året och ge en grov skiss på hur nästa år kommer se ut. Så även i år och jag börjar med 2011 som egentligen inte alls blev som jag trott. Mina mål var ju att genomföra en halv Ironman, vilket jag gjorde men målen med sub 50 på milen och sub 120 på halvmaran uteblev. Detta skulle normalt gjort mig lite deppig men jag insåg att jag utvecklats rejält på ett annat område istället, nämligen cykel. Jag är helt säker på att sub 50 och sub 120 kommer att passeras, allt har ju sin tid. Jag har ju dessutom utvecklat min löpteknik rejält i år så att sätta dessa mål för 2012 rent utav är en bättre plan?

2011 i stora drag:

- Genomförde några millopp där jag förbättrade min tid alltefter. Som bäst gick det på Milspåret där jag sprang på dryga 53 minuter (mitt pers är på 52.09)
- Inledde samarbete med Magnus Hagström, som hjälpte mig att förbättra min löpteknik avsevärt. Samarbetet är nu avslutat.
- Jag köpte en Tempocykel som komplement till Linjecykeln
- Debuterade i disciplinen Tempo på cykel och uppnådde som bäst ett snitt på 35km/h på 26km
- Debuterade (på KM och i herrklass motion) i disciplinen Linje på cykel och kom i mål 30 sekunder efter segraren.
- Simtränade mycket öppet vatten och fick fin utdelning på HIM Vansbro där jag gjorde min bästa simning hittills.
- Genomförde "Sveriges tuffaste triathlon", Kilsbergen på Olympisk distans där jag vann motionsklassen. Vi var tre :-)
- Debut halv Ironman i Vansbro på tiden 6.03
- Trefaldig klubbmästare på disciplinerna Tempo, Linje och Virtuellt Tempo i Vallentuna CK
- Vi köpte en Trainer för att säkra höst/vinterträningen

Inför 2012 känner jag mig förväntansfull. Många roliga event väntar och jag känner mig starkare än någonsin. Jag har bl.a anmält mig till Täby Sim och den lättare Mastersgruppen för att förbättra min simning mer. Jag strävar självklart efter att simma mycket öppet vatten även i år för att hålla det igång men det kommer säkert att kännas lättare då med flera månaders tekniksim i ryggen.
Veteran SM i Tempo är ju årets största event och i skrivande stund vet jag inte riktigt vad som är rimligt att sätta upp för mål. Att bara sätta ett genomförande vill jag inte, jag har lite högre ambitioner i livet än så men jag får väl tänka igenom detta utmed resans gång.

Detta sker 2012:

- Veteran SM i Tempo

- Simning med Täby Sim, Mastersgrupp
- Jaga vidare mot Sub 50 på milen
- Jaga vidare mot Sub 120 på halvmaran
- Preliminärt Träningsläger Cykel vid Höga Kusten
- Köra så många SMACK Tempon jag kan
- Genomföra HIM (det blir dock inte Vansbro då den krockar med Tempo SM)
- Förbättra min tid på Kilsbergen

Tja, det känns som om det räcker för mig. Jag måste bli bättre på att planera in viloperioder 2012 också, så jag orkar med allt jag förutsatt. Vill inte "Bonka" som jag gjorde efter Vansbro i år.
Till detta kommer också hälsomål gällande kost och alkohol. Det är viktigt att få ihop hela schemat och utnyttja mina resurser på rätt och bästa sätt och då måste vissa inskränkningar ske. Hoppas kunna delge lite mer framöver vad detta innebär för mig.

Gott Nytt År på er!!

December.....ack du vemodiga...

2011-12-13T10:15:00.000+01:00

December är en månad då det händer mycket i mitt liv. Det pyntas för Advent, julskivor börjar spelas, jag fyller år, det julpyntas och julbakas, julklappar inköpes, glögg och lussebullar intages, julhelgen, nyårshelgen........Utan att känna någon stress så kapitulerar jag inför den vemodighet som infinner denna månad varje år. Jag går liksom in i en juldvala där jag myser med alla bestyr och toner som julen sätter an.

Mitt i detta försöker jag hålla träningen igång litegrann och igår spenderade jag därför lite kvalitetstid på gymmet. Ben stod på schemat och med tanke på att jag inte kört styrka på två veckor så gick jag ut lugnt. Detta visade sig vara onödigt då jag t.o.m kände mig starkare än sist! Jag kör nu på det styrkeschema jag fick av Jonas och utfallsövningen är "grym". Varvade med lite löpning för att få lite mer flåsträning också och det var SKÖNT! Tänk att man mår så bra av att träna!
Förra tisdagen var jag och Jonas dessutom på ett "inbjudningspass" på SATS, där klubbkompis Veronika bjöd på "Danskintervaller". En rolig men tuff intervallform där aktivitet sker i 100 sekundersperioder. Först aktivitet i 20 sekunder och vila i 80 sekunder sedan aktivitet i 30 sekunder och vila i 70 sekunder osv tills man vänder vid 80 aktivitet/20 vila och går tillbaka. På "toppen" av intervallen gjorde det riktigt ont men efter passet var man ju lycklig som en speleman.

"Du är vad du äter" är ett mantra som ofta far genom mitt huvud. I vassa träningsperioder när min kost sköts ordentligt så rullar allt på som det ska. Nu - i sann julanda - så tar det emot i kroppen. Illamående vid spinningpass, magstrul vid löpning och en genomgående "antikänsla" i kroppen. Vilken skillnad! Det är bra att man blir påmind om vad gott bra kosthållning gör för kroppen i juldekandenta tider som nu. I december.....

Det lackar mot jul

2011-12-02T14:32:00.000+01:00

I skrivande stund sitter jag i soffan och "rider" ut något i min kropp som jag tror jag ådrog mig på KM:et. Jag har varit trött och vresig och totalt orkeslös. Träningen har legat lite på sparlåga då jag inte riktigt vet vad som är på gång. Jag tror nog att jag kan dra igång under helgen eller efter helgen igen så jag känner mig inte så orolig.

Efter att ha gått tillbaka lite i min träningsdagbok ser jag att i oktober höll jag bra träningskvot men i november dalade kurvan totalt. Jag vet ju från tidigare år att i slutet på året så blir jag trött så jag försöker "trappa" ner lite, speciellt i december. I år blir det ingen skillnad. Från och med nu och i december blir det bara träning högst varannan dag och jag får med tid till julstök och annat mys. Jag kommer dessutom att fokusera på en gren i veckan så jag kommer igång igen. Först ut till veckan blir löpning samt styrketräning sedan blir det cykel och styrketräning veckan därpå för att avsluta 3-veckorsperioden med simning och styrketräning. Sedan får jag utvärdera och se hur jag lägger upp det nästa år.

Nu har jag fått lite mer information från KM:et. Tidigare hade jag ju tiden, nu fick jag lite mer:

Tid: 19:37
Snitthastighet: 39,46
Max Watt: 333
Snitt Watt: 258

Jag vet inte riktigt hur jag ska tolka Watten men det ser ut som om jag gjorde en jämnt lopp rent belastningsmässigt. Ingen Watt-topp direkt och snitt Watt ligger hyggligt nära max Watt.
Nästa år kommer vi att köra våran Tempobana på det virtuella KM:et. Den banan har jag gjort 19:16 på IRL och sträckan är i runda slängar 11,24 km. Ska bli kul att se vad jag gör på den nästa år, både IRL och virtuellt! Tja, överhuvudtaget ser jag fram emot nästa år med alla utmaningar och aktiviteter!

Men just nu lever jag i lite "Jul-flow". Glögg, pepparkakor och massa slappa mixat med lite träning. Snart är det Jul och Nyår och gångna året ska rannsakas samt nya året ska specas. Underbart är ordet!!!!!

Virtuellt KM avklarat

2011-11-28T10:35:00.000+01:00

I helgen gick VCK's virtuella KM av stapeln. Det var en heldag med cykelaktiviteter och uppslutningen var faktiskt större än vad jag väntat mig. Jag körde med Jonas och Micke Karlsson och var grymt taggad. Jag behöver ju öva på att inte dra järnet från början utan att hushålla med krafterna så jag orkar hela vägen och jag tycker att jag disponerade krafterna väl för i år fanns det även utrymme för en spurt!

Banan var samma som förra året men jag minns inte direkt hur den gick för förra året var det ju första gången jag satt på en trainer så att glo in i en skärm och försöka förstå något samtidigt som man cyklade gick bara inte. Dessutom var jag ju helt förrvirrad av det data som skärmen visade samt jag blev åksjuk av att titta på skärmen i längre perioder.
När starten gick smög jag då igång, nja, smög är väl synd att säga men lugnare än normalt i varjefall. Jonas satt mittemot och Micke snett mittemot så det var jag mot "dom" :-) Jonas trainer strulade så han fick retliga stopp och svor högt, Micke tittade jag inte så mycket på men han stretade på sin kant. Själv tänkte jag bara på att ligga i, men att ligga i så att jag skulle hålla ända in. Det är mycket tankar som flyger genom huvudet. Inga trevliga tankar direkt så jag jobbade samtidigt med det mentala, att blocka alla tankar om hur jobbigt det är och hur ont det gör. Inte lätt men jag lyckades i varje fall. Förra året körde jag på 21.06, i år på 19.37. Jag har inte sett "träningsfilen" ännu så jag vet inte så mycket mer än tiden.

Jag tror att följande parametrar spelade in:
- Förra året var jag inte helt frisk, i år var jag i varje fall fräschare
- Förra året hade jag inte suttit EN gång på en trainer innan KM, i år har jag kört mer
- Förra året hade jag väldigt lite cykel i benen innan KM, i år är jag bättre cykeltränad
- Förra året strulade min trainer och det störde min helhetsrytm, i år var känslan 100%

Jag hade hoppats på att köra in under 20 minuter och detta gav mig självförtroendet att säga att nästa år ska jag köra under 19 minuter. Det fanns mer att "skrämma fram" men man är ju alltid efterklok och sanningen är att när man sitter där på trainern och det är 3 km kvar så känns det inte direkt att det finns så mycket kvar. Jag måste bli starkare i huvudet också, inte bara benen.

På kvällen var det klubbmiddag på Nygårds Värdshus och det var väl drygt 30 pers som var där. Mycket trevligt faktiskt och att koras som klubbmästare för tredje gången i år satt inte fel. Klubbmästare på herrsidan blev Kalle Zander som nästan matchade Alexander Gingsjös tid från förra året. Starkt kört!!

Vi var ett gäng som pratade om att köra ett litet träningsläger uppe vid Höga Kusten i maj nästa år. Hoppas det kan bli verklighet för det blir fin upptrappning till Tempo SM som går av stapeln 6-8 juli i Halmstad.

...and the winner is......

2011-11-22T20:48:00.000+01:00

Ni som läser här minns säkert att jag i några inlägg sedan gnällde om att min mage strular så. Visst, jag är laktosintolerant men även andra livsmedel/stress/lite sömn och annat skit verkar också påverka min "flora".
Under en tid har jag provat flera olika "magmirakel-kurer" och avfärdat den ena efter den andra. Det är inte lätt att hitta något som är laktosfritt då det verkar vara synonymt detta med magflora och att motprodukterna ska innehålla någon form av "mjölkkultur". Nu har jag i varjefall hittat min vinnare: Verum drickyoughurt som innehåller "miljoner goda bakterier" samt är laktosfri. Att förpackningen pryds av en "Kick ass-bakterie" gör inte saken sämre! Gillar den.....
Jag dricker väl ett par, tre i veckan och magen håller sig i schack. Perfekt, för det gör att allt annat också faller på plats. Jag sover bättre, tränar bättre, får mer ut av allt, liksom!

My new pal....alltså Kick-ass bakterien

Livet leker, jag tränar lite mindre nu men de träningspass som blir av känns toppen. Jag gillar att träna mycket och ofta men tycks ha hittat en andra växel också där jag kan gå ner i antal pass men ändå utvecklas fint. Jag sliter på trainern och det känns mycket bra. Mina löppass går från klarhet till klarhet och styrketräningen går spikrakt uppåt för varje gång jag "lyfter skrot". Nästa vecka ska jag ta upp simningen igen. Känns jättebra att ha haft en liten simpaus med tanke på axeln och det faktum att jag simmade in i väggen i somras. NU har jag styrkan och självförtroendet att börja om igen.

På lördag är det dags för KM i virtuell cykel igen. Förra året hade jag aldrig suttit på en trainer innan samt var "overall" oförberedd men i år är det andra förutsättningar. Jag ska strida i varje tramptag och det ska bli kul hur långt det räcker i år.

Underskatta aldrig begreppet "att våga vila"!

2011-11-12T18:24:00.000+01:00

Efter några ganska hårda träningsveckor med ny löpteknik, fler och tuffare cykelpass sa mina ben: "Stopp"

Det började med ett kryp i benen (som iofs inte är konstigt för mig) men sedan gick det över i en slags mol-värk som strålade ner från höften ner mot knät, speciellt i höger ben. Jonas tittade, funderade, masserade och stretchade mig och det gjorde ONT. Jag bestämde mig då för att ta det lugnt en vecka eller två. Visst, jag får alltid lite panik när jag "måste" vila, inte för att det påverkar min träning men jag blir ju mentalt störd när jag sitter i soffan och bara "glor".

När Jonas jobbat klart med mig och jag fått förhållningsorder på stretchar jag måste göra så smög jag igång igen. Jag VET ju att min nya teknik i löpningen är ovan för mig och att det förr eller senare skulle ge bakslag men man kör ju så länge det håller liksom. Det känns ju så bra och nu känner jag att jag utnyttjar hela min "postur" i kroppen på ett energisnålt och effektivt sätt. Det är här jag ska vara och kroppen ska bara vänja sig med det nya. Plötsligt vaknade hoppet om sub 50 på milen igen, något jag dödat tidigare i höst när jag bara kände mig tung och flåsig.

Och på vilket sätt jag gjorde "comeback"! Första löppasset kändes som en miljon!!! Jag tassade på lätt, lätt, LÄTT!! Passet blev c:a 7 km men det kändes som om jag sprungit 1 km. Ni läste rätt, jag SPRANG! Jag sprang....med flås under kontroll, med teknik under kontroll och det kändes bara SÅ bra! Som grädde på moset så var inte känslan sämre när jag satte mig på trainern i förrgår. Starka ben och en känsla som bara jag själv förstår men mitt självförtroende blev inte sämre direkt :-) Jag ser mitt mål nu, jag ser det....Tempo SM...jag ska kriga som en idiot för att kunna stå på startlinjen och känna att jag hör hemma där! Jag är helt "hög" just nu på träningsångorna.

Jag har avslutat mitt samarbete med min coach. Det är jättesynd för han är ju en stor del av min känsla just nu men jag hade inte möjlighet att "utnyttja" tjänsten jag köpte i och med mitt jobb somn stulit energi av mig på sistone. Jag hoppas att jag kan köpa en uppföljning nästa år i form av löpcoachning för jag behöver det...verkligen. Nu kommer allt an på mig att vara disciplinerad och strukturerad.

Fr.o.m 1/1-2012 kan jag titulera mig "Conference & Events System Specialist" på heltid då jag fått möjlighet att fortsätta mitt projekt på "heltid". Jag har jobbat med systemet i 15 år nu så jag börjar känna mig ganska hemma i applikationen :-) Nästa år blir det fokus på S&C på Scandic Hotels så jag ser fram emot utmaningen! Kul!!

Annars har det väl inte hänt så mycket. Vi hade avslutning i damsektionen i cykelklubben för någon vecka sedan och det var kul att träffa nästan alla tjejer igen och höra vad de tänker sig för nästa år. Jag hade ett bra utbyte av en av tjejerna som rekommenderade mig en simkurs på Tibblebadet som hon själv deltog i. Jag behöver ju ta tag i min simning igen och detta kan vara ett bra avstamp!

Motivation till tusen!

2011-10-23T21:56:00.000+02:00

Jag har varit inne i ett sådan fint flyt nu de senaste två veckorna så jag knappt tror det är sant. Cyklingen funkar....löpningen funkar....livet funkar. Vad mer kan man begära?

Vi börjar med löpningen. Jag har ju "börjat om" lite från början här och fått massa löpskolningsövningar att träna på samt intervallpass att öva upp kadensen på. I början orkade jag knappt tassa på i 180 men nu är jag uppe på 204 och "jazzar". Visst, bara korta stunder MEN det går ju! När man legat i 204 området och trummat, då känns 186 ganska långsamt. Jag förstår nu vart detta är på väg......Snabbare ben, mindre kraft för kroppen att ta ut i löpsteget. Jo, man tackar. Synd bara att det tagit mig drygt 40 år att komma hit.

Cyklingen går som på räls. Jag plankar friskt Jonas program som han fått av sin PT och det känns så himla bra. Benen är starka, andningen stabil och jag blir allt mer uthållig på "toppen". Det känns som om löpningen går hand i hand med cyklingen eller så bara inbillar jag mig det. Idag var jag och Jonas ute på en tur i det fina vädret, Jonas på MTB och jag på racer. Min teknik har förbättrats avsevärt på denna lilla tid jag suttit och harvat på spinningcykeln för idag kände jag hela rundtrampet och kunde hushålla med benen på ett sätt jag inte kunnat tidigare. Japps, det lovar gott inför nästa år.

Vi har köpt trainer nu och tillsammans med rullarna så förstärker de vår "park" av träningsartiklar som vi ska ha i det förråd vi hyrt nere i källaren. Nu återstår det bara att planera tiden på trainern...vi är ju två som ska utvecklas!

Eftersom jag har kunnat hålla i träningen nu så börjar det komma synliga resultat men det går långsamt. Vikten står stilla men jag "ser" förändringar på kroppen. Jag har varit duktig med kosten och tror jag har hittat en bra balans mellan mat och träning. Ingen bantning här, bara smarta val och mat för prestation. Det är säkert därför viktnedgången går så långsamt, just för att balansen är rätt nu. Om jag bara har tålamod (vilket inte är min starka sida) så kommer framgången.....

Till veckan står det 12 pass på schemat. Jag jobbar hemifrån vilket betyder mer tid till träning (för att jag slipper resorna) samt mer ork (för att jag slipper resorna). Dessutom, om vädret är vackert, så planerar jag lunchpromenader men allt beror på om det passar med jobbet som ska utföras.

Go Gunilla, GO!!!!

Nu läggs grunden - hur motiverad är jag?

2011-10-03T11:45:00.000+02:00

Veckan som gick blev inte känd som en träningsvecka "hardcore" snarare mes. Dels hade vi en Afterwork med kollegorna på torsdagen dels åkte jag och Jonas till Härnösand under helgen. På fredagen föll jag dessutom för trötthet och sedan var träningsbortfallet ett faktum. Jag är motiverad för att träna men just nu inte lika motiverad för de mål jag satt upp nästa år för d-e l -i-g-g-e-r-f-ö-r-l-å-n-g-t-f-r-a-m i tiden. Jag har helt ärligt lite tråkigt, ingenting händer och veckorna går. Snart är det jul och nyår sedan är det 2012......

Vad gör man DÅ? Jo, man ser till att motivera sig materiellt (funkar alltid). Dels införskaffade jag mig två nya tempodräkter för några veckor sedan. Det är en VCT dräkt men också VCK-elit dräkt anno 2009 som jag köpte av en av killarna i elitlaget. Knappt användna och hyggligt pris. Klart jag ska ha!!! Tillsammans med tempocykeln och tempohjälmen börjar nu tempocyklisten ta mer form. Nu saknas bara skoskydd och uthålliga, starka ben samt ett jävlaranamma så blir jag vass nästa år.
Om det inte vore nog så har vi skaffat oss ett förråd i källaren där rullar och trainer tillsammans med våra linjehojjar ska kampera i höst/vinter. Vi håller på att utvärdera trainers just nu och vilken vecka som helst är förrådet tillsatt med diverse träningsutrustning. Se där, nu känns det mycket bättre :-)

Nu i veckan fortsättter löpskolningen. Jag har skaffat mig en metronom som ska hjälpa mig med löpkadensen och det gick tydligen att exportera ut vilken BPM som helst i MP3. Jag har fått i uppgift att springa korta intervaller med 200 i kadens vilket känns en aningen "Duracell-kanins aktigt" men jag förstår vad Coach Magnus är på väg med detta. Jag måste få mer speeeeeed i benen och det lär gynna både löpningen och cyklingen.
Jag har också lagt in första simpasset sedan Vansbro. Jag vet inte vad som hände efter Vansbro egentligen? Från att ha varit så grymt taggad så pös all luft ur mig. Våtdräkten hamnade på vinterförvaring efter att jag försökt hoppa i sjön flera ggr men utan att lyckas förmå mig...Ingen gnista för sjösimning liksom och inte ens när vi passerade småsjöar, som förut gjorde att jag trånade av längtan över att få hoppa i och simma, så infann sig glöden..
Nu i helgen när vi åkte över Ljusnan så spratt det till i mig igen. Im back!!!! Även om det betyder simhallsträning så finns "det" i varjefall där. Jag börjar lite enkelt så får vi se.....

Vikten efter helgen stod på "plus-minus-noll" och det är väl inte så förvånande efter en helg med godsaker och alkohol men "kostresan" är i varje fall påbörjad och jag är med på tåget. Viktmål denna vecka är -1,5 kg och det borde inte vara några problem.

Första veckan med substans på länge

2011-09-25T18:03:00.003+02:00

YES!! Hela veckan har känts så bra! Jag har smugit igång träningen igen och känner mig så motiverad.

I veckan var jag och Jonas på minisemester i Norrtälje. På torsdagen checkade vi in på Åtellet, åt härlig tre-rätters middag och drack gott vin till. Kvällen avrundades med en flaska Pol Roger på rummet och allt var perfekt! Stunder som dessa är viktiga för att allt ska fungera och åter igen hänvisar jag till den så viktiga balansen i mitt liv. ALLT måste lira för att jag ska fungera optimalt. Full av energi tog jag mig sedan an helgen som bjöd på finfin träning i form av cykel, löpning och corestyrka.

Satt nyss och planerade nästa veckas träning och lägger upp den nästan på samma sätt som denna vecka. Till helgen åker vi till Härnösand så då går lördag-söndag bort i resa och vistelse ute på "ön" så det gällde att pressa in passen mån-fre och ge mig själv en vilodag också. Ska bli kul att köra nästa veckas löpskolning. Känslan är verkligen toppen!

Detta var ju första veckan men skärpt kost också så jag noterade att jag hade gått ner 1,5 kg i morse och resan börjar återigen "nedåt". Jag har satt en kostplan som ger mig 7 mål per dag där 4 av målen är mellanmål som ska täppa upp värsta luckorna. Kosten ska ju ge mig tillräckligt med energi för att orka träna men samtidigt "definiera" min kropp mer och den balansen kan vara svår. Jag provar mig fram vecka för vecka så får jag se var jag hamnar.

Slutligen, efter att ha sett cykel-VM så är jag nu grymt taggad att jobba mot mitt mål nästa år som är att köra Veteran SM i Tempo. Det kommer att krävas hård träning för att nå dit och många uppoffringar. Mer om detta i senare inlägg.

Här lite bilder från senaste tiden:

Åtellet i Norrtälje. "Vårt hotell"

Innan middagen

Åtellets egna Dry Martini

Champagne på rummet

Norrtälje. Promenad och shopping hela dagen.

Vi firade två-årig bröllopsdag i mitten på september och Jonas

hade lagat god mat. Jag hade köpt gott vin.

Glada och goa

Cykling 24/9 i härligt väder

Min mamma är en fräsig jäkel!

2011-09-19T11:30:00.002+02:00

I helgen var jag ju, som jag nämnde i förra inlägget, och socialiserade med familj och vänner. Fredagen spenderades med en kompis och vi hade jättetrevligt. Det var länge sedan jag umgicks med någon som jag inte pratade träning med. På lördagen spenderade jag tid med mamma innan vi åkte på 40-års fest. Att umgås med sin familj är speciellt. Man är van vid gamla mönster och man har stort svängrum när det gäller tal och skratt.
Min mamma har alltid levererat dagens sanning. Good or bad....Jag har ärvt hennes förmåga men blir alltid lika brutalt påmind om hur det kan "slå" om man inte är beredd på sanningen.....samt när man själv blir drabbad. "-Jag tycker att du har blivit tjock" slank det ut henne på lördagen. "-Hahaha..tycker du?" säger jag då lite förvånat. "-Du är ju alltid så vältränad annars men nu har du fått mage" säger hon och ler lite menande. Sanningen är den att jag har gått upp i vikt. Hela augusti och halva september har gått bort i sjukdom och nästan obefintlig träning så vad kan man förvänta sig när man fortfarande äter som en toppatlet?
Tur att min självkänsla är god för annars kan ju en sådan kommentar svida. Jag berättar för mamma att jag är medveten om min nya lite runda figur men att jag inte är orolig för att tvättbrädan snart är tillbaka. Då ler hon igen och säger "-Ja, du är ju som du är".

Jag är van att ta min mammas kommentarer. Jag vet att hon inte menar illa utan jag ser det mer som att hon faktiskt uppmärksammar mig och "ser" mig för den jag är. Jag vet att min mamma älskar mig och att hon vill väl. Kanske är det hennes uppriktighet som faktiskt fått mig att se mitt värde. Hon har alltid pushat mig och sagt att jag ska göra det jag vill. Jag har haft tur i mitt liv. Tillfällen har ramlat in i min famn mer än en gång, alltid till min fördel. Sådant "när" ens självförtroende på ett bra sätt. Till detta har också mamma alltid funnits där i bakgrunden...sagt sanningar, ibland skällt men också benhårt trott på mig. Jag är stark, driven och duktig men också, för närvarande, lite tjock :-)

Mamma är en riktig tuffing. Två gånger har hon kommit tillbaka efter svår sjukdom.

Dags att köra igång igen

2011-09-15T23:00:00.001+02:00

I början på veckan var jag i Helsingfors igen. Jag sjösatte vår nya produkt på Helsinki Destination Desk och det gick jättebra. Måndagen bjöd också på löpskolning runt sjön som finns utanför Scandic Continental. Det regnade ganska mycket men luften var klar och det var svalt. Min känsla i löpningen var mycket bra och varje skolningsmoment åtföljdes av stegringslopp i olika tempon. Dessvärre så har min mage strulat denna vecka och jag har varit ganska orkeslös vilket resulterar i att resten av veckan blir vila/lugnt. Måste hämta igen krafter för kommande utmaningar.

Jag försöker alltid hitta rätt balans i allt jag gör. Arbete-vila-träning-kost..om något fallerar får något annat lida. Just nu lider min mage och detta påverkar ju självklart ALLT! Det är ju känt att magen håller en stor del av immunförsvaret och man gör klokt i att investera i en god mag/tarmflora. Eftersom jag är laktosintolerant kan jag ju inte trycka i mig vad som helst och jag har testat många "kurer" genom åren. Jag har dock ännu inte hittat något ultimat produkt som gör "det" för mig. Nu senast har jag fått tips om en Proviva produkt som jag håller på att prova. Enligt uppgift ska den dämpa "oroliga" magar samt skydda/stärka immunförsvaret. Jag återkommer med resultat om någon vecka och självklart hoppas jag på bättring. Annars har jag hittat ett möjligt alternativ i Verums yoghurtar som numera finns i laktosfria varianter.

För övrigt gillar jag verkligen hur andelen laktosfria produkter ökat på senare år. Dessutom så ökar andelen glutenfria produkter också så det finns mer och mer att välja från. Dessutom gläder det mig att fler och fler blir medvetna om hur kosten påverkar oss och gör smarta val därefter.
Jag är verkligen ingen förespråkare av dieter som är förknippade med "idiotisk" viktnedgång men jag förespråkar gärna (och försöker efterleva) sund kosthållning och att göra smarta val. INGET är förbjudet men om man gör ett uttag i form av ett dåligt val så måste man göra en insättning iform av ett bra val dvs röra på sig. Jag gör också dåliga val men jag ger också tillbaka bra val till min kropp. Som jag skrev ovan, jag tänker mig allt som en ekvation där alla delar måste "lira tillsammans för att det (livet) ska gå ihop. Man får balansera allt så gott det går och om man försöker hålla koll på "minusen" så vet man när man måste sätta in "plussen".

Nästa vecka börjar allvaret igen (om nu magen lugnat sig tills dess). Jag har planerat ut mina pass och ser fram emot att fortsätta löpskolningen. Dessutom så åker jag och Jonas till Malmö/Köpenhamn i slutet på veckan för att bevista VM i cykel. Mer om det när vi kommer hem..

Nu i helgen ska jag socialisera med vänner och släkt. Min svägerska Maria fyller 40 och lördagen är vigd åt detta. Fredagen ska jag hälsa på en god vän och "bara vara". Mycket prat, lite vin och god mat så är jag nöjd. Detta tillhör också den viktiga balansen, eller hur?

God natt och sov gott - i morgon startar en ny dag med nya möjligheter.

KM rapport - denna gång för Tempo

2011-09-08T22:15:00.001+02:00

I går onsdag gick sista SMACK tävlingen av stapeln och denna innehöll även VCK's KM i Tempo. Det börjar verkligen kännas mer och mer höstlikt ute och starten hade tidigarelagts en halvtimme för att "hinna" få alla i mål innan det mörknade.

Jag tror att vi var 13 st från VCK (11 herrar och två damer) och totalt var det väl 40 cyklister som ville passa på att köra den sista tävlingen i serien. Det hade regnat och blåst ganska mycket på förmiddagen men turligt nog hade regnet dragit vidare och vinden mojnat något. Förutsättningarna var alltså helt OK.

Innan start värmde jag upp och försökte känna av hur dagens status var. Jag kände mig nog hygglig men flåset lämnade allt övrigt att önska. Jag försökte tänka att det är helt OK, jag har ju varit risig hela augusti och inte riktigt hunnit ikapp ännu. Måste vara schyst mot mig själv och acceptera faktum; man är bra på det man tränar på och Tempocyklingen har legat nere ett tag. Punkt.
Jag gjorde en riktigt bra start och kom iväg smidigt, fick upp bra fart och sedan var tanken att hålla koll på pulsen för att inte bränna mig innan vändning. Tja, jag blir något bättre på detta för varje lopp som jag kör men, som vanligt, så var pulsen nästan uppe i 90%/max innan jag ens kommit 600 meter...Det är svårt för jag är lite för "het", men det kändes så bra.

Jag blev omåkt av många men jag försökte att inte bli stressad av det utan höll jämnt tempo för att kunna göra en värdering vid vändning; hur mycket hade jag kvar att ge? Det visade sig att jag fick nya krafter vid vändningen. Jag gjorde visserligen en långsam vändning men jag spettade iväg nerför backen och nu fick det bära eller brista. Försökte stå ut med tröttheten men jag började må lite illa. Stod emot och slet mig i mål på en helt OK tid. Väl imål insåg jag att jag verkligen givit allt denna dag för jag skakade och var helt kraftlös. På något sjukt sätt kändes det faktiskt skönt!

På kvällen när jag fick resultatet så blev jag lite förvånad. Min tid över 14 km var 24.02 vilket gav ett snitt på 34.95, dvs i paritet med vad jag gjort på de senaste tävlingarna. Jag hade siktat på en snabbare tid men, återigen, jag måste se till hur jag kunnat träna på sistone, dvs nästan nada, så för att summera; jag är nöjd och grymt taggad att sätta igång med höstens träning.
I och med att KM:et är över så vann jag tidsmässigt Prologen, Linjet, Tempot samt står som total KM segrare på damsidan 2011!!

Nytt hopp? Kan jag bli en löpare? Sista tåget har kanske inte gått.

2011-09-06T09:18:00.000+02:00

Igår mötte jag upp med min trevlige PT (eller coach som de också kallas) Magnus vid Stockholms Stadion för att drilla teknik och starta om lite från början igen. Inte sedan Helsingfors har påkarna använts för löpning utan det är bara rundtramp på cyklarna som idkats. Därav hade vi redan pratat om att det var dags att kolla upp min teknik för att få en aning om vad som kan förbättras.

Med detta i tankarna var jag semi-nervös för mötet samt min löpinspiration var inte på topp. Jag trodde att vi skulle springa i skogsområdet ovanför Stadion (Lilljans skogen?) men Magnus menade på att vi skulle in på Stadion. Väl inne så fick jag börja med 800 m uppvärmning och herregud vad flåsigt det var men vilken härlig känsla att träna på tartan! Man studsade liksom fram. Nåja, det fanns mycket att förbättra och äntligen fick jag cred för den Pose-clinic jag var på för c:a ett år sedan. Magnus "går på" samma ideologi som Pose running och mycket av det som han korrigerade hade jag redan fått hum om på den andra clinicen. Hum ja, men ack så svårt att förvalta om ingen korrigerar en.

Magnus filmade mig "före och efter" och det var skillnad. Jag hade liksom kommit upp från banan och skred fram nu istället för att streta. Ingenting sker över en natt men det är detta vi nu ska öva och befästa för att kunna lägga upp löpträningen ytterligare. När jag sedan gick mot Östra Station så studsade jag fram av glädje! Tänk att min känsla av lite ovilja, motvilja, trötthet kunde bytas mot ren eufori. Det sägs att coacher ju ska ha förmågan att "leda" och ja må säga att Magnus gjorde en totalvändning på mig på under en timme. Finns det hopp? Tror fan det!

Jag ska försöka göra några träningspass uppe på Vallentuna IP så jag kan få samma fina känsla samt öva lite olika tempon i löpningen. Annars kommer mina löppass i c:a 6-8 veckor nu bara bestå av teknikdrillar och jag ser såå fram emot detta!
Vi pratade också igenom mina mål inför nästa år. Jag har ju reviderat IM till att forstätta med HIM tills jag "är med" så att säga och personligen tror jag att jag är snäll mot mig själv genom detta beslut. Dessutom vill jag ju satsa på Tempo nästa år så jag behöver alla medel för att kunna sy ihop tri-träningen med tempoträningen. Får jad dessutom vara hel och motivationen håller så kommer jag att ställa upp i Veteran SM i tempo. Det är ett mål som heter duga, det vet jag men personligen behöver jag satsa högt för att få "styrka" att komma fram dit.

Summering augusti och blick framåt

2011-09-02T11:44:00.000+02:00

Det känns som om min säsong tog slut efter Vansbro HIM. Jag kom liksom av mig och motivationen tröt. Kanske var jag trött, kanske var det något annat? Totala floppen var nog löpningen i Helsingfors där jag knappt orkade springa alls. Det var nog här som kroppen bad om vila inför kommande förkylning men det fattade jag inte, det skulle bara GÅ! Förkylningen resulterade i DNS både i Midnattsloppet och Stockholm Triathlon och i skrivande stund är jag ännu inte helt 100. Snarare 99...
Hela augusti försvann i ett töcken av dåligt flås, svaghet och frustration men jag klämde i varjefall ur mig ett bra Linjelopp på vårt KM förra veckan. Så det tar jag med mig, att hur jävligt det än känns så KAN jag prestera.

Sitter och blickar framåt. Är ambivalent. Vill kunna satsa på både löpning, cykling och triathlon men kommer jag kunna få ihop allt? Nästa år kommer jag att tävla mindre men de tävlingar jag ställer upp i kommer det att satsas på. Kilsbergen och Vansbro är självklara och här kommer jag att satsa på att göra bättre tider samt hålla löpningen bättre. Sedan är ju Hässelbyloppet min favorit så den kör jag alltid men sedan VET jag faktiskt inte...Fick ett tips att köra Veterancupen i cykel (tack Susanne) och det låter jätteroligt samt att jag kommer att köra de SMACK tempolopp som jag kan. Har en dröm om att köra Veteran SM i tempo men vi får se.....
Nu börjar en tid av styrke- och teknikträning. På måndag möter jag min tränare för löpskolning vid Stockholms Stadion. Jag ska få en bedömning av min teknik samt att jag ska få drillar att köra, även sedan ensam. Jag har förlorat den lilla löpkänsla jag hade i början på säsongen och behöver hjälp att komma tillbaka och vidare. Jag kommer att få mitt nya träningsschema dessutom och fokus kommer att ligga på styrka och löpteknik. Det låter verkligen som ljuv musik i mina öron :-)
På onsdag är det dags för KM igen, denna gång i tempo. Jag är grymt taggad och ser fram emot detta evenemang. "I'm going for Gold"

Nu i helgen har jag bjudit in till träff av de tjejer som cyklade i min "Lördagsträning" förra året. De flesta kunde komma och det ska bli jätteroligt att ses igen då det varit dåligt med kontakt i år. Hoppas på en trevlig eftermiddag/kväll med mycket tränings/tävlingssnack!

KM rapport - friskt vågat, mer än hälften vunnet!

2011-08-24T11:04:00.000+02:00

Jag bestämde mig då för att starta i Linjeloppet på vårt KM i Vallentuna CK. Kanske inte det bästa beslutet i mitt liv då förkylningen inte släppt helt ännu, men jag VILLE köra. Planen var att köra ett jämnt, lugnt lopp för att få en bra känsla. Detta var mitt första Linje och jag måste säga att det gav mersmak! Jag ser ju mig som en "ensamvarg" och har kanske lite mer drag åt Tempo men jag kommer definitivt att köra fler Linje.

Det var 7 herrar och jag som startade tillsammans och min strategi var att smyga med klungan så länge jag bara orkade. Skulle något kännas i kroppen så skulle jag direkt kliva av, det var backup-planen.
Loppet i sig bjöd på många ryck från "heta" herrar som ville försöka få en lucka men jag bara höll mig kall och såg snart mönstret: ryck som gjordes hämtades snabbt in. Detta gjorde att jag inte hängde med på rycken utan jobbade mig lugnt fram tillbaka till tätgruppen, som då saktat in igen.

Vi "tappade" en herre ganska snabbt i loppet men annars höll gruppen bra i hop fram till c:a 800 meter innan mål då det kom ett slutligt ryck. Nu tappade jag och fick streta i mål "ensam", 30 sekunder efter vinnaren.
Jag är mycket nöjd med mitt lopp. Det handlar inte bara om styrka i benen, taktik var minst lika viktigt. Som "newbie" försökte jag se på de andra och bara hänga med. Detta var absolut ingen "walk in the park" för mig! Jag fick stundtals slita ont men jag höll mig kvar, det var det viktigaste. Kände mig hygglig i backarna och det var inga problem att haka på gruppen uppför. Värre var det utför! Här ligger helt klart en svaghet hos mig, samma som i löpningen. Utför verkar min kropp (och knopp) ta som vila och det funkar ju inte. Jag måste ligga på om jag ska vara med! När jag cyklat med andra förut har detta inte märkts men nu när det var tävling så blottades detta tydligt. Något att tänka på, även i Tempo. Här tappar jag möjligen också tid pga dålig utförskörning.

Idag mår jag faktiskt bättre än igår, märkligt nog. Jag kommer dock inte köra Tempot i kväll i Väsby. Gårdagens "lån av tid" för lopp var mer än nog så nu ska jag verkligen chilla resten av veckan och läka ut det som finns kvar av förkylningen. 7/9 går Tempo KM och det är bäst att jag är helt frisk tills dess för då satsar jag helt på vinst!

Säsongen som sket sig...eller?

2011-08-21T11:08:00.000+02:00

Det var ett tag sedan jag bloggade nu och det finns en anledning till det. Efter Vansbro har min motivation varit i botten och endast enstaka träningspass har genomförts. Dessutom har jag varit så trött de senaste veckorna och känt ett motstånd i kroppen.
Förra helgen körde jag ett distanspass med klubben men det fanns ovanligt lite energi i benen och det kändes faktiskt ganska tungt. På måndagen åkte jag till Gdansk och kände mig verkligen på botten. Jag misstänkte redan då att Stockholm Triathlon låg i fara men "ville" inte att det skulle vara så....Dessvärre blev det en DNS då den "efterlängtade" förkylningen blommade ut till fullo på torsdagen och jag låg däckad hela torsdagen och fredagen, helt under isen.....Fy fan, vad tungt...
Dessutom blev det ju en DNS på Midnattsloppet helgen innan då jag redan då var "skum"....

Här sitter jag nu, snörvlar och hostar och hoppas på ett mirakel. På tisdag går vårt Linje-KM i VCK och även om jag inte ser Linje som min disciplin så VILL jag köra för att kriga om den totala KM-Titeln. Tempo-KM går lite senare, 7 september, och tills dess ska jag väl kunna vara i bättre form och "smälla". Vi får se vad som händer, än är det inte kört!

Jag strävar ju vidare mot Hässelbyloppet dessutom. Ser fram emot bästa loppet under året! Så fort jag blir frisk kommer ju dessutom fokus att ligga på löpningen och det ska bli riktigt roligt att pressa sig i intervaller, progressiv distans och alla andra "tortyrmedel" som löpningen erbjuder.

Vad har hänt annars då? Jag började jobba första veckan i augusti och for till Finland för att starta upp finska kollegor i det nya systemet. En riktigt rolig vecka men redan då var jag risig. Ett dåligt löppass blev det. Jag orkade knappt springa tre kilometer.....
Igår var jag i Södertälje med Jonas då han körde Svealandsmästerskapet i Tempo. Tråkigt väder men Jonas körde riktigt bra! Han hade lånat min Orbea i väntan på sin egen tempohoj så jag antar att känslan kanske inte var 100% men ett snitt på 38 km/h klämde han ur cykeln i varjefall på 23 km. Övriga klubbisar som körde var Robert S. som olyckligtvis fick punktering samt Alexander G. som vann senior.

För övrigt ser jag ljust på hösten/vinterns träning. Jonas och jag funderar på att köpa trainer och träna järnet på under vintern. Jag vill ju satsa på Tempo också nästa år och vill verkligen investera väl i min vinterträning. Jag ser fram emot att först och främst bli frisk nu sedan väntar nya spännande utmaningar.

Träningsvecka/rekreation i vackra Härnösand

2011-07-29T11:46:00.000+02:00

Hemma igen. Det är skönt att vara borta men att vara hemma är guld värt. Att rå sina egna saker, röra sig som man vill, stöka till och städa undan och bara "vara".
Veckan i Härnösand var verkligen bra. Lite bortskämd blir man allt av svärmor. Två lagade mål mat om dagen och "overall maintenance". Fredagen blev det t.o.m surströmming! Jag är väl inget 100% fan av surströmming men jag äter och tycker att det är ganska festligt.....Inte lukten dock.

Träning hann jag med också. Tre löppass och två simpass var inplanerade men det blev bara ett simpass då det var för kallt i vattnet. Det var c:a 14 grader och mina händer och fötter värkte. Det simpass som blev av blev bra men jag huttrade i duschen ett bra tag efter passet. Bestämde mig då för att vänta tills jag kommer hem till "insjön" igen. Havet är kallt!!
Löpningen var ganska tung men det beror mest på att det knappt finns en plan sträcka på ön. Det går upp och ner nästan hela tiden. Till detta massa ojämnheter som sand, stora stenar och rötter. Perfekt för att träna stabiliteten i vristerna men inte mitt favoritunderlag precis..Hur som helst, löpningen kändes tung men jag stretade på och genomförde mina pass. Det kändes riktigt skönt faktiskt.
Jonas och jag spelade dessutom pingis tre av dagarna. Som ung var jag aktiv i Enköpings BTK och var väl iväg på några tävlingar. Man tappar ju känslan snabbt när man inte spelar längre men vissa saker satt minsann i ryggraden. Fick in några "snyggingar" på Jonas så allt var ju inte "borta". Jonas och jag var ganska jämna men vi spelade mycket bredvid och under bordet också. Rolig motionsform, det är svårt att sitta stilla när alternativ som dessa erbjuds. Nästa gång vi kommer tillbaka till ön så tar vi upp spelet igen!

Nu under semestern har jag läst två böcker. Hade givit mig fan på att sitta ner och läsa denna semester. Ni vet - koppla av med en god bok. Först ut var "Hundraåringen som klev ut genom fönstret och försvann". Mycket rolig och läsvärd bok. Skrattade gott flera gånger. Andra boken var "Gunillas man försvann". Denna var trögare och jag pinade mig igenom slutet. Köpte den mest för titeln :-) Det är i varjefall skönt att läsa. Man stänger ute tid och rum. Dessutom kan jag lätt sätta mig in i handlingen och "se" platser och människor. Nu väntar en bok av Paasilinna (eller hur han stavar)...

Vansbro HIM - Racerapport

2011-07-11T13:03:00.000+02:00

Söndag kväll. Sitter här med en skön känsla i kroppen. Trött men inte sliten.

Vansbro. Helgens place to be..om man gillar några timmars hålligång...när sommaren är som bäst. Vansbro har nämligen utökat sin tävlings-utbuds-kavaj nu med ett triathlon. En halv Ironman närmare bestämt. Jag var där....ville bara säga det.
Jag har nämligen genomfört Vansbros första halva Ironman tävling. Stolt och nöjd.

I Fredags åkte jag och Jonas till Falun där vi bodde under helgen på Scandichotellet. Vi ägnade kvällen till att strosa i Falun och kompletterings-shoppade inför lördagens tävling. Mycket mysigt. Tävlingsnerverna började göra sig påminda men jag somnade bra ändå. På lördagen styrdes kosan till Vansbro och resan tog c:a 1,5 timme. Jag hann tänka mycket under resan men jag och Jonas skämtade och skrattde mycket så det lättade upp "pirret".

Framme i Vansbro så hade vi lite problem med att hitta tävlingsområdet men det löste sig och vi parkerade nära området och började lasta ur sakerna. Området var mindre än jag trott men det var bara bra. Mindre yta att hålla reda på, liksom.
Jag hämtade ut nummerlappspåsen, checkade in cykel, hängde upp cykeln, placerade andaktsfullt ut mina saker och memorerade in/ut för resp. gren. Vi var ju ute i god tid så det var skönt. Nu var det "bara" racet kvar. Mmmmm, denna väntan. Eller förväntan snarare. Inget är som tiden före racestart.

Simstarten gick i vattnet och alla startade samtidigt. Jag är inte så snabb ännu så jag placerade mig strategisk längst bak. Tidigare har jag simmat sträckan på c:a 48 minuter så jag hade väl en förhoppning om en tid runt denna men man vet ju aldrig. Normalt så blandar jag frisim-bröstsim c:a 40-60 då jag helt enkelt inte pallar att frisimma hela sträckan ännu. Till detta hör också en "oro" för vevande armar och ben vilket försämrar andningen.
Till min stora förvåning kändes simningen jättebra och nu var fördelningen frisim-bröstsim 80-20 vilket gladde mig oerhört. Det roliga var också att när jag höll frisimmet simmade jag förbi folk hur lätt som helst. Detta spädde på mitt självförtroende och en bra sak ledde till en annan. Jag sprang över tidmattan efter 44:20 och jag hade gjort min bästa simning, alla distanser hittills!

Upp ur vattnet, löpning c:a 150 meter upp till växlingsområdet och sedan krångla sig ur våtdräkten, som för dagen var extra fäst vid mig. På med strumpor och skor, hjälm och glasögon sedan ut på cykling. T1 tog hela 3:29 men jag var långt ifrån långsammast.

Cyklingen bestod av tre varv på en tremila-runda. Flack och fin men det blåste stundtals. Eftersom jag inte gjort denna distans tidigare var planen att köra lugnt så jag inte mattade benen. En halvmara väntade ju faktiskt. Banan var som sagt flack men precis innan vändning så var det ett parti med stigning. När jag kom in på första vändning så fick jag nya flaskor av Jonas och han sa att jag betett mig otåligt, jag ville liksom ut igen! Varv nummer två blev ganska likt det första men Jonas tyckte att jag såg lite mattare ut vid 6 milsvändningen (inget som jag kände). Varv nummer tre blev en upprepning på de tidigare varven i känsla. Lätt, lätt, lätt! Jag körde förbi c:a 7-8 personer men låg lugnt efter en annan tjej i tävlingsklassen som stretade på i hygglig fart (självklart minst 10 meter bakom). Försökte dricka och äta men jag har fortfarande mycket kvar att lära på den punkten. Mer om det under löpningen.
När jag kom in för växling till löpning så kände jag mig oförskämt fräsch och cyklingen hade tagit dryga 2:49 vilket innebar att jag snittat nästan 32 km/h i 9 mil.

In, återigen i växlingsområdet, hängde upp cykeln, tog av hjälmen och bytte skor. Sedan ut på löpningen. T2 tog 1:18 och den tiden är jag mycket nöjd med!

Löpningen bestod också av en varvbana där man skulle springa ut och tillbaka till växlingsområdet två gånger för att slutligen springa ut och avsluta inne på Vansbrosimningens område. Det är svårt att säga om det var värmen och/eller energibrist som gjorde min löpning så tung. Första varvet var en horror och vid ett tillfälle grät jag till och med en skvätt. Benen kändes fräsha men hjärnan förmådde inte säga till dem att trippa på. Jonas langade sportdryck/vatten/resorb vid vätskestationerna så gott det gick men mycket vätska studsade upp igen. Andra varvet gick bättre. Jag tvingade i mig en halv banan med vatten vid varje station där det erbjöds och helt plötsligt vaknade kroppen lite. Jag fick göra ganska många små gångpauser för att motivera mig och vid ett tillfälle var jag dessutom tvungen att gå på toa. All vätskning hade gjort mig ganska kissnödig :-)
När jag sprang ut från växlingsområdet sista gången så var det så jäkla skönt. Nu skulle jag bara ta mig till andra vätskestationen, över älven och sista biten in i mål. När jag såg Clas Björling i målet så visste jag att jag var "hemma". Clas kramade om mig och gratulerade mig till en bra prestation. Det kändes nästan överväldigande. I did it!!!!!
Det kändes som om jag varit ute i flera år men den officiella löptiden blev dryga 2:24, vilket jag måste vara nöjd med under omständigheterna. Löpningen i värmen hade knäckt många, vissa fick t.o.m bryta. Jag tappade ju många placeringar under löpningen men det spelar ingen roll, jag tävlade mot mig själv!
Sluttiden blev dryga 6:03 och jag kom näst sist i tävlingsklassen.

Vi stannade kvar vid målet, åt och drack, snackade med medtävlande och njöt av min prestation för att slutligen packa ihop prylarna och styra kosan tillbaka till Falun. Vi var tillbaka på hotellet vid 22:00 tiden och kroppen var ganska mör och trött vid detta laget. Att somna var inga problem och jag sov sött, sött.

Dagen efter kändes min kropp "som vanligt" vilket gjorde mig glad. Rent prestationsmässigt hade inte min kropp tagit stryk utan hämtat sig fort. Det var värmen och energinivån som lurat mig under löpningen! Det var så skönt att få ett kvitto på att min fysik är färdig för detta, jag måste "bara" få detta med energin. Värmen kan jag ju aldrig styra men jag kan träna på att utsätta mig för aktivitet under varma förhållanden.

Jag är grymt taggad att träna nu! Ser mina "brister" och förstår vad jag måste fokusera på. Ser också mina kvaliteter och dessa ska hjälpa mig rent psykologiskt att lyfta mina brister. Jag har ju förbättrat mig så mycket sedan förra året och jag ser det som att min resa just börjat. Nu väntar Midnattsloppet 13/8 och sedan Stockholm Triathlon 21/8.

Danmark Tempo samt Vansbro HIM

2011-07-03T21:03:00.000+02:00

Nu har jag äntligen semester! Senaste tiden har jag varit sliten. Det syns på att träningen fått stå tillbaka till förmån för vila. Jag är i och för sig inte ett dugg orolig. De pass jag gör är så kvalitativa att jag förmodligen tjänar på vila. Dock är jag ju en semi-tränings-junkie varpå stillasittande gör mig rastlös och uttråkad.

Jag har dock pressat ur mig lite kvalitet på sistone. Träningen jag gör känns allt igenom bra och senaste tempoloppet var mitt bästa hittills.
Vid starten kände jag mig oerhört fokuserad men första 500 kändes inte alls bra. Jag bet ihop och trampade vidare och efter ett tag fick jag tillbaka glöden. Fram till vändning var det mot/sidvind och min enda tanke var att "tillbaka ska jag trampa fort". Gjorde en riktigt bra vändning och sedan gick det undan. Oerhörd känsla på tillbakavägen men sista 500 var benen helt slut. Jag bet i och kom in på, för mig, en bra tid. Distansen var 25,3 km och min tid blev 44:10 vilket gav ett snitt på runt 35 km/h. Det var en varm och härlig kväll så glädjen blev dubbel så att säga.

Nu i veckan blir det ganska modest träning då jag åker till Vansbro i helgen och tävlar en halv Ironman. Det är ju debut för den distansen i år, både för mig och Vansbro. Jag och Jonas bor på Scandic Lugnet i Falun och vi åker på fredagen, tillbaka på söndagen.
Jag är lite nervös för loppet. Inte för att jag tror att jag inte klarar det utan för att jag inte vet hur man syr ihop distanserna på de tre grenarna. Jag åker dit med samma inställning som inför Kilsbergen. Ett jämnt genomförande är det som gäller, inget annat. Detta är ju som sagt min debut så det är se och lära som gäller. Jag ser fram emot detta äventyr :-)

Ikväll har jag suttit och laddat in nya träningspass i min Garmin. Jag är så jäkla nöjd med min klocka. Tänk om jag kunde behärska 10% av vad den erbjuder. Simningen står högt i prio. Ska försöka få till 2-3 pass i veckan i Skavlöten så jag både kvalitativt och kvantitativt kan få till det. Det är ju svårt att simulera en tri-start men fokus måste ju alltid ligga på min egen simning, trots att armar och ben sprattlar omkring mig.
Pulsklockan lägges i badmössan (annars fuckar GPS:en ur) sedan är det bara att träna på!

Kilsbergen Triathlon - Race rapport samt Skokloster Tempolopp

2011-06-14T00:00:00.002+02:00

Vi börjar i rätt ordning. Efter att ha kört tempobanan hemma på under 20 minuter så steg mitt självförtroende inför Tempot i Skokloster. Visserligen hade jag ju känt mig lite blek (forfarande) under veckan men jag kände att det skulle funka.
Jonas skulle inte köra denna kväll så han blev min assistent och det var skönt att ha honom vid min sida. Starten blev ganska strulig då jag inte kunde clippa i ordentligt först. Sedemera gav jag mig i väg i nerförslutet och försökte att inte låta pulsen dra iväg. Tyvärr är jag fortfarande lite för "het" i början och det straffar sig senare i loppet. Fram till vändningen (11,5 km) hade ingen ännu kört om mig (jag hade kört om två) och jag kände mig ganska stark. Tyvärr gjorde jag en liten omväg i vändningen och tappade rytmen. På tillbakavägen dök första herren upp och det började kännas i benen. Tillbaka blev jag omkörd av tre herrar och efter en blåsig tillbakakörning kom jag in på dryga 40 minuter. Distansen var enligt min Garmin 22,48 km men skulle enligt uppgift vara 23km. Det var en tuff bana med mycket upp- och nerförskörning, vilket tär så att säga. Jag är mycket nöjd med mitt lopp och jag väntar tålmodigt på min utveckling på detta område.

På söndagen (12/6) drog jag och Jonas iväg till Örebro där jag skulle starta i "Sveriges tuffaste Triathlon", nämligen Kilsbergen. Jag har tidigare läst om denna tävling och tänkt " vaddå, hur kan de veta att detta är det tuffaste man kan göra?" Nu vet jag.....

Simningen genomfördes i Ånnaboda sjön och banan var ett triangelvarv där man skulle simma mellan gula, stora bojar. Lätt att navigera efter men tusan vad lång tid det tog att ta sig mellan dem :-) Jag vet att jag måste bli mer konfident med att simma utomhus, därför ställde jag mig precis sist. Tanken var att jag skulle få lugn och ro och komma in i min egen takt. Det gick bra i början men sedan började jag hyperventilera..Fick ligga på bröst ganska länge och komma tillbaka innan jag fick till simningen igen. Sista 500 m är jag mycket nöjd med. Nu blev 95% frisim medan första två varven kanske bara var 30% frisim. Jag är igen dålig simmare, jag måste bara få mer "stake". Med tanke på hur mycket bröstsim det blev så tror jag att jag kom upp bland de sista ur vattnet. Kanske 5-7 personer bakom mig bara.
Växlingen tog runt två minuter. Våtdräkt helt av, sand skulle bort mellan tårna, sockor och skor på, hjälm och glasögon på men sedan bar det av på cykeln och här levde jag upp. Det märks att sista tidens cykling givit resultat. Banan var två varv där varje varv var 22km och inleddes med neförskörning och avslutades med uppförskörning. Det gick ruskigt fort nerför vilket borgade för slit uppför. Och jäklar, vad man fick slita! Tjoing! Lilla klingan fram och sedan rundtramp, rundtramp, rundtramp.....Uppe vid första vändningen hade jag kört smart för benen återhämtade sig snabbt och det bar utför igen...fort. Samma procedur en gång till och vid andra växligen hade jag kört om c:a 4 personer.
Denna växling gick betydligt snabbare. Hjälm av, skobyte, keps på och vändning av nummerlapp (så numret hamnar framåt) och sedan ut på 10,8 tuff löpning där en skidbacke skulle passeras uppför två gånger. Nu hade jag dåligt med energi för benen var veka och jag fick gå stundtals. Jag både drack och åt för dåligt under cyklingen och det straffade sig under löpningen. Något att verkligen ta med mig till Vansbro HIM i juli!
Sista två km slet jag som en oxe och benen och lungorna skrek ikapp med min inre röst. Kroppen sa "LÄGG AV NU!!!" medan rösten sa "Kom igen, det är snart över!!" I mål kom jag men jag var också såååå trött. Nöjd som få men trött....och glad förstås...och stolt.
Trots min dåliga simning så känner jag mig så nöjd att jag fick bra flow de sista 500m, trots att backarna slet helvetet ur mina ben under cyklingen så är jag nöjd med min snabba återhämtning, trots att jag fick gå delar av löpbanan så kunde jag peppa mig om och om igen att komma igen, DETTA är något att vara stolt över.

Jag tar med mig mycket lärdom från detta lopp. Det var kul att se så många bra triatleter samlade och hur de for fram som furier på cyklarna. Jag vet inte i skrivande stund något resultat, Jonas uppskattade min tid till 03:20 och jag har en bit upp till seniortäten där jag tror att bästa dam hade 02:30. Hur som helst, det var jätteroligt och det blev en jättebra erfarenhet samt toppenträning.

Edit: tiden blev 3.20 och jag "vann" motionsklassen. 9 minuter till tvåan.

Bilder från tävlingen:

Glöm och gå vidare

2011-06-08T11:42:00.001+02:00

Jo, det blev sedemera en DNS i Hallsta. Jag och kroppen var helt enkelt inte på topp och hur tråkigt det än är att stå över tävlingar så måste man helt enkelt lyssna på kroppen. Det kommer alltid flera chanser!

I skrivande stund mår jag bra, så bra att jag tröstat mig med en reservstart i Kilsbergen Triathlon på söndag. Den sägs vara Sveriges tuffaste triathlon och vi får väl se hur min tri-debut detta år går. Mitt mål är att göra tre bra grengenomföraden samt inte fippla alltför mycket i växlingarna. Jag är lite osäker på min "form" men om jag åker dit med inställningen att bara genomföra så kommer det att gå bra.

I går sprang jag för första gången sedan Milspåret. Redan efter det kände jag mig lite blek och har stått över löpning sedan dess. Självklart får man ju sota för det direkt i form av dålig löptonus och tunt pannben. Det gick ganska tungt måste jag säga. Progressiv distans stod på schemat och jag genomförde passet, ingen fara, men mer var det inte.

I kväll är det tempolopp i Skokloster och distansen är 21km. Ska bli kul att känna på kroppen inför söndagens triathlon. I helgen körde jag tempobanan (11,22km) och det kändes bra. Jag är fortfarande lite för vek uppför men vad tusan, så länge det går framåt så är jag nöjd. 2009 körde jag tempobanan första gången. Tiden blev då 22,41. Nu blev den 19,16.

På torsdag är det andra delen av VCK's Temposkola och jag hoppas på cykling denna gång. Förra gången var ju vädret så tråkigt så det blev en teoretisk genomgång. Det gav visserligen mycket men jag måste "göra" för att lära mig.

Lite bilder från senaste tidens aktiviteter:

Jonas förbereder inför Lunda Tempo

Tre coola katter innan Lunda Tempo

En annan cool katt fast efter loppet

Jonas start

Jonas målgång. Nöjd.

Vi på balkongen under Kristi Himmelfärd

Vanlig syn på mitt frukostbord. Världens godaste och nyttigaste shake.

Så här firade vi 6:e juni. Spel och....

Jordgubbar och Rosé

Crappy vecka men ansvarsfullt beslut

2011-05-29T19:33:00.000+02:00

Söndagkväll - sitter och tänker tillbaka på veckan. Jag har varit trött...mycket trött.

Bestämde mig redan efter förra lördagens katastrofcykling att vila sön-ons. Jag ville verkligen ha energi till helgens triathlon så soffan blev my palce to be. Skönt? Jovars, men jag behöver röra på mig för att må optimalt. Det positiva med vilan var dock att jag var pigg på morgonen när jag vaknade under denna period.
Torsdagen cyklade jag med VCK's lugna grupp och det blev en skön tur med lite ansträngning. Fredagen var jag trött igen.....Ridå....

Lördagen cyklade jag lugnt med 2 VCK damer och vi cyklade ut till tempovarvet, ett varv runt sedan tog de andra två varsitt snabbt varv medan jag inväntade dem. När de var tillbaka så cyklade vi hemöver och stannade vid Gym och Sim där fika intogs. Trevligt med lite snack om träning igen, Karin ;-)
Söndagen kändes...bra...så bra att det känns som om jag kan smyga igång igen. Dock uteblev ju söndagens tävling i Hallsta men jag får ta det. Ska se om det finns någon annan Olympisk att köra innan juli, då jag tänkte debutera en halv Ironman.
Jag har fått junis schema av Magnus och det ser, som vanligt, väldigt inbjudande ut. Hoppas nu att jag har hunnit vila tillräckligt.

Söndagen ägnades f.ö åt att ställa in sadeln korrekt på Nishikin samt sätta ny styrlinda på Orbean samt byta till träningshjulen så jag kan cykla på den i vilken blåst som helst.
På onsdag är det Tempo i Lunda igen och jag satsar "all in". Hoppas kunna bättra mitt snitt på 33 km/h (som jag hade förra Tempot).

Orbean med ny styrlinda samt träningshjul

Inte helt hundra och tri-start i fara?

2011-05-23T14:03:00.000+02:00

Det har kommit smygandes...den där känslan. Lite trött, lite hostig, lite snuvig....Inget stort, men ändå....Helgens träningar blev därav det ultimata beviset på att det faktiskt ÄR något med mig. Fredagens simning var bra men jag hade problem med andningen (vilket jag aldrig har annars)samt att jag kände mig matt. Lördagens 3-timmars cykel var för jobbig för att vara sann och all kraft var som borta. Söndagens pass utgick därför. Jag är inte frisk och behöver vila upp mig några dagar.

Förut skulle jag ha blivit stressad och tänkt att jag skulle "bli efter" men nu känner jag bara ett stort lugn och ansvar inför min kropp. Mår man inte bra är det ingen idé att pusha. Saker kommer ändå till den som har tålamod. Planen är att vila tom onsdag och se om det känns bättre. Min start på söndag hänger kanske inte så löst som jag tror. Jag skulle verkligen behöva känna på en tritävling igen. Utomhussim, växlingar, disponering osv...Planen är att genomföra fullt men reservplan får bli att genomföra lugnt och sansat. Sista utvägen blir att DNS:a, men jag hoppas på något av de andra två alternativen.

Sad but true

Mellanvecka men ändå styrkebesked (igen)

2011-05-15T22:02:00.000+02:00

Veckan bjöd på en Göteborgsvistelse i tre dagar och jag vet hur trött jag brukar vara vid kundbesök. Därför planerade jag bara in ett pass under vistelsen och det blev ett löppass på 4x15 minuter i 85% av max under intervallerna. Jag genomförde passet med bra känsla men kände mig lite "blek". Därför blev det bra med två vilodagar efter och när jag kom hem från Götet så var tanken att det skulle bli "tufft". Vad jag inte tog med i planeringen var ju att vi skulle fira Jonas 40 års dag på lördagen. Detta medförde mer "social" prioritering än vanligt och jag fick helt enkel pria bort några träningspass för att känna att allt skulle gå ihop. Men vad gör det? Jag "ägde" ju ändå på löpningen och simningen idag =)
Jag är glad att kvalitetspassen i löpningen går så bra. Jag är faktiskt löjligt glad...så där "rosa moln" glad. Sanningen är den att ALLT går så bra nu och dagens styrkebesked inom både löpning och simning gör att jag faktiskt inte lägger så stor vikt vid att detta bara blev en mellanvecka. Min utveckling går ju spirakt uppåt ändå!

Till veckan väntar Milspåret, en löptävling på Djurgården. Känner mig oerhört taggad faktiskt. Ska bli kul att komma ut i hetluften igen och springa bland andra. I morgon väntar 10 x 800 intervaller och detta pass ska vässa snabbheten inför onsdagens race =)

I torsdags var det Temposkola anordnad av VCK och pga regn blev det "bara" teoretisk genomgång av träningstips, upplägg av lopp, sittställning och andra superbra tips. jag sög åt mig som en svamp och det ska bli superkul att köra nästa session mer cykelburen där jag kan omsätta teori till praktik. Dessutom hoppas jag på lite "personlig" koll då av Alexander, där sittställning och teknik kollas upp. Nästa tillfälle är 9/6 och då måste det vara cykelbart väder!!

Annars är det dags att uppdatera Experimentet. Kommer i veckan när jag har tid.

Kungsholmen Runt - racerapport samt helgen i övrigt

2011-05-09T00:42:00.000+02:00

Den här helgen har jag fått tre styrkebesked. Solen har lyst och det har varit varmt och gott. Kan det bli så mycket bättre?

Lördagen bjöd på Kungsholmen Runt. Jag var anmäld till 10km och kände mig pigg på morgonen. Gav mig i väg kommunalt till Rålis och värmde upp ganska dåligt (lååång toakö begränsade mina förberedelser) men jag hann i varjefall komma igång i lederna.
Starten var inte trång men det är ju alltid lite kryssande i början innan man hittat rätt rytm. Första 5 km tyckte jag att jag sprang fort (har inga km-tider för klockan var på "bike-mode") men sedan började det gå lite mer trögt. Massor av tankar flög genom huvudet och jag fick peppa mig själv att hålla tempo, teknik och humöret!
På upploppet sade speakern att "här kommer de som precis klarar 1 timme". Vaaa??!!! Helvete, gick det såååååå dåligt? Sjukt nedstämd i typ 5 sekunder tills jag kikade på klockan och såg 53:55. Speakern refererade förmodligen till andra startgruppens tid (jag startade i trean) eller så hade han tagit sig ett järn =)
Hur som haver, det tog ett tag innan jag insåg att detta var det näst snabbaste milloppet jag sprungit. Mitt pers. håller sig fortfarande på 52:09 (men inte länge till!)

Idag cyklade jag och Jonas en härlig runda på nästan 10 mil. Stundtals låg vi på rätt bra och jag blev så glad att mina ben kändes så starka. Det blev fika i Rimbo och kaffet avnjöts utomhus.
När vi kom hem blev det lite återhämtning och sedan iväg till simhallen. Idag stod det 1800m på schemat och passets "clou" var 400 meter på tid. Rutinerad som jag är så hade jag ingen klocka med så jag fick förlita mig på den som finns i simhallen och sluttiden blev c:a 7:30. Världsrekordet ligger på 3:59 för damer =) Hihi.....Nåja, det finns ju mycket att förbättra här och jag var mest nöjd med att jag kunde simma 400 meter med benspark utan att dö eller att få kramp i fötterna (det är ju så mycket enklare med våtdräkt för där behöver jag inte kicka med benen).

Glad och nöjd satt jag sedan i soffan. Trött men nöjd. Sedan kom en taxi och hämtade mig för färd till Arlanda och sedemera Göteborg. Här är jag nu och kommer hem först på onsdag kväll.

Lite bilder från helgen

Jonas och massa vitsippor

Min skitschysta, ärmlösa cykeltröja

Vy från fiket i Rimbo

Mina fötter....

...och mitt fika

Jonas ser glad ut

och jag njuter i solen...

Upp som en sol.....

2011-05-05T15:31:00.000+02:00

Livet går upp och ner, inget är ju nytt med det egentligen men varför blir varje svacka så kännbar? Stunderna uppe i det blå är härliga men man har en förmåga att inte njuta av dem lika länge som man vältrar sig i det "dåliga".
Konstigt egentligen men det är väl en inställningsfråga och som den obotliga analytikern jag är, är det väl bara att acceptera faktum och försöka jämna ut balans mellan ont och gott.

Häromkvällen sprang jag 8 st 1000m's intervaller, något jag aldrig orkat förut (och definitivt inte i den fart jag höll). Jag gick som på moln, som om jag utfört ett stordåd. Dagen därpå skulle jag simma ett ganska digert simpass där det var teknik25:or med simning på sidan. Efter några vändor på sidan fick jag sådan kramp under båda fötterna så det var bara att avbryta. Snopet......men jag vet ju att just simning på sidan gör något med mina fötter. Jag vet inte varför jag tog det så hårt för det är ju bara att komma igen. Jag får väl byta ut dessa 25:or mot annan teknik? Jag har höga krav på mig själv. ALLT ska bara fungera. Min ekvation är perfekt men att lösa den är tamigfan omöjligt :-)

Ikväll väntar ett lugnt långpass sedan är det Kungsholmen Runt på lördag som hägrar. Ska bli kul att komma ut och lufta sig igen. Inte nog att det är roligt att springa med massor av människor, jag springer så mycket bättre! Sedan har jag ju några andra pass också, cykel och simrelaterade men denna vecka ligger fokus helt på löpningen.

Tempot uteblev igårkväll för min del. Det var 5 grader varmt och risk för regn. Nej tack! Jag bytte utomhus mot inomhus och genomförde ändå ett hyggligt spinningpass med "tempokänsla". Nästa tempo kan jag inte vara med på då jag är på resande fot men hur var det nu?...Ja just, det är bara att komma igen.

Första veckan med nytt träningsprogram

2011-04-24T20:55:00.001+02:00

Jag planerade in alla pass i förväg (precis som jag brukar)men insåg att det blev en hel del omplacering av passen. Dels för att jag försöker "känna" vad som går att genomföra för mig, rent fysiskt, men också för att Påsken "ställde" till det lite för mig.
Reflektioner:
- Med nytt träningsschema som har "innehåll", dvs kvalitet så får jag passa mig för att marschera på i gamla spår...Det var t.ex. dumt att mig att tro att jag kunde köra löpning kvalitet och cykel kvalitet samma dag. Stuuuupid, really!
Förut gick det att springa samma dag som cykel men det var då det :-)Nu känns det i benen......

- Jag måste fortsatt kunna omplacera träningen utan att det känns "fel". Detta är ju en inkörsperiod. Jag kommer att behöva "känna" mycket.

- Jag är supernöjd efter första veckan. Schemat passar mig jättebra. Jag behöver bara kalibrera in kroppen efter det. Nu så här på söndagkvällen är jag trött men nöjd med min första vecka.

Jonas och jag cyklade till Rimbo idag. Det blev en härlig runda i solsken på nästan 8 mil. Det enda som grusade till det var att en mötande bilist försökte slänga en ölburk på mig (??). Han missade men man undrar ju varför? Så mycket jäkla störda bilister det finns. De borde ta tag i sina riktiga problem istället för att rikta sit agg mot cyklister! Nog om detta.
Ordinarie fik i Rimbo var stängt så vi hittade ett annat ställe som ligger på torget. Skapligt kaffe och en skaplig blåbärsmuffins. Jonas skulle fota men kameran hade slut på batterier :-). Jag är så glad för det har varit så underbart cykelväder denna helg och när vi cyklade hemöver så njöt jag verkligen av naturen och all "spir" som är just nu. Inte ens ölburksincidenten kunde få mig på dåligt humör.

Igår var jag ute på tempohojen. Jag och Jonas körde Gillingeintervaller och för mig var det första gången jag körde riktigt "planerat" på hojen. Idag körde jag ju set 2 av intervaller men idag var det på linjehojen.
Alltså den där cykeln (tempo) är helt fantastisk och cykelformen passar mig perfekt! Jag kommer försöka köra alla SMACK tempon framöver för att "lära" mig mer och sedan har vi ju temposkolan med "vår" bästa tempocyklist i klubben att se fram emot. Tusan - vad skoj det ska bli. Här kommer lite bilder från igår:

Min älskling Jonas.

Välkommen tillbaka kära 60-tal!!!

2011-04-20T12:24:00.000+02:00

Jag bantar aldrig, skulle inte tordas, men jag har de två senaste månaderna blivit mycket mer medveten om vad jag äter. Dels för mitt experiment men främst för att jag befrämjar min träning med sund kost. I vintras noterade jag att vågen stod på 75 kg och det kändes som om botten var nådd (eller toppen, beroende på hur man ser det). I varjefall så började jag en resa med mig själv där och då och bestämde mig för att se över mitt intag. Jag har aldrig varit tjock men jag har mycket massa fördelat på kroppen (kanske lite muskler också...)som ligger i min "last".

Det började trögt. Jag älskar godis och glass och...köpte alldeles för ofta. På två månader slipade jag dock bort 2,5 kg överflöd bara på att äta lite smartare. Det var nu jag fick ideén till "Experimentet" och min startvikt var 72,4 kg.
I morse så gick jag SUB 70, en fantastisk milstolpe passerad. 69,6 kg!!!!

Sextiotalet är tillbaka, och det med besked! "Allt" jag har behövt göra är att äta rätt mat vid rätt tillfällen (äter ofta) samt dra ner på godis och annat "sött" (som jag faktiskt unnar mig lite utav på lördagar).

Framgångsrecpetet? Smarta val samt äta för prestation!!

Solig helg med mycket träning

2011-04-17T22:11:00.000+02:00

I veckan fick jag då mitt träningsprogram av min nya coach. Till en början har jag fått två veckors startprogram som räcker april ut, sedan kommer jag få ett nytt program varje månad. I morgon, måndag, börjar den första veckan och jag har portionerat ut passen fördelat på dagar och kombinationer som passar ihop. Själva upplägget bygger en del vidare på det jag redan gjort men med mer och bättre substans. Vi kommer att ha kontakt en gång i veckan per telefon men för övrigt är allt upp till mig. Det ska bli så roligt att sätta igång!

Min coach, som heter Magnus Hagström, är personlig tränare och har egen rörelse men är även knuten till Pasi Salonen, och det är därifrån han är förmedlad.

Helgen som har gått gick i träningens tecken. Igår hade VCK's damsektion möte och efter det körde jag en löpning/cykel kombo. Det blev en timmes träning och sedan for jag och Jonas till mamma i Enköping.
Idag tog jag mig ett längre löppass i solskenet och det var helt underbart. Jag var ute i drygt 1,5 timme och det blev drygt 1,5 mil. Sedan tog jag ut tempohojen och drog en liten runda med maken. Vi var ute nästan en timme och jag fick möjlighet att lära känna min nya "vän". Det var helt fantastiskt och jag ser fram emot att få blåsa på lite mer...snart.

Snart är det Påsk och det ska bli skönt med lite ledighet och förhoppningsvis ett rejält påskägg fyllt med choklad och lakrits. Japp, här ska ätas godis!!!!!!

Scandic Oslo Airport

2011-04-12T00:08:00.000+02:00

Vybild från mitt rum på hotellet.

Timmen är sen, jag borde ha somnat för länge sedan men Håkan Juholt är på TV och detta är första gången jag hör honom "live". Dessutom har jag lite sovmorgon i morgon...
Fem personer kommer från Hamar och Tromsö för att lyssna på mig och carolina i morgon. Snacka om walk in the park!! Kaffe-Lunch-Kaffe-Stockholm-Arlanda!!!

J.Lindeberg och Tiger - eat your heart out!!

2011-04-11T09:22:00.000+02:00

Jag provar aldrig jeans när jag köper dem. Jag håller upp dem framför mig i affären och gör en estimering..."De passar"! Väl hemma så brukar jag antingen bli förvånad över min "känsla" att se eller precis tvärtom.
För många år sedan köpte jag ett par J.Lindeberg jeans på ovan nämnda känsla och kom nätt och jämnt i dem. Detta var tiden innan stretchjeansen hade tågat in på marknaden och när jeans fortfarande var jeans - noll töj!
Jag tror att jag använde dem 2 ggr innan jag konstaterade att de var för trånga och sedan har de legat och hånat mig varje gång jag ska ta ut nåt från garderoben. Till saken hör också att jag vägde 10 kg mindre på den tiden.....
Förra året köpte jag ett par Tiger jeans (såklart på ovan nämnda känsla!)och kom nätt och jämnt i dem, använde dem två gånger innan de bildade ett par med Lindebergarna. Schyst, nu hade jag skaffat mig två "hånfulla fiender" som bara väntade på att få bli användna.
Tiden har gått, jag har fått mer massa och levde i tron att hoppet var ute...tills jag idag fick ett ryck och krängde på mig Tiger och faktiskt nästan kom i J.L!!! Nu har jag ett sikte på J.L, spelar ingen roll att modellen är asgammal, jag ska komma i dem före sommaren! Tigern blev besegrad, varför skulle jag inte kunna lyckas med J.L??

Numera två "kompisar"

Snart så....

2011-04-09T18:42:00.001+02:00

Nu har jag träffat min nya coach och det var över förväntan. Jag kommer att få mitt träningsschema i mitten på veckan som kommer och sedan är jag tillbaka i struktur. Lovely! Det har varit lite si och så på sistone med både ork och motivation. Släng in en liten förkylning också så vet ni hur det kan bli....

Idag var jag ute på ett litet längre och lugnare pass i blåsten. Sprang Vallentuna-Sursta-Grävelsta-Uthamra-Skålhamravägen-Vallentuna, en nätt tur på 14,3 km. Det var motvind på vissa ställen men jag hade nog tur egentligen för det var bara precis vid Lövhagen och Kragstaborg som jag hade riktig motvind, annars kom den från sidan eller snett från sidan. Nåvars, jag är mycket nöjd med både ben och andning idag. Det är så kul när man bara kan plöja på utan att "dö".

Lämnade in resterande två cyklar idag på Cykloteket. Tempo-Jonne hämtade ju Jonas ut i veckan så den borde vara tip-top nu men nu väntar jag på LVG-Jonne och Pendlar-Jonne. I morgon får jag väl helt enkelt sätta mig på en spinningcykel då det ska blåsa, kanske ingen hit att ge sig ut med disc-hjul? Nåja, tanken är 2 timmars tramp med fartökningar inlagda, sedan 45 minuters teknikträning i bassängen.

Experimentet går bra nu! Kosten är inga problem att hålla och träningen går bra, vilket "borde" resultera i synliga bevis nästa bild. Det går ju långsamt men jag tror på långsam förändring vilket, för mig, betyder hållbar förändring!

Anmäld till säsongens första triathlon!

2011-04-03T14:36:00.000+02:00

Nu är det c:a två månader kvar till Hallsta Triathlon som går 29/5. Jag känner att jag är i fas men nu behöver jag öka "farten" lite. Cyklingen är jag inte speciellt orolig över utan det är simning och, främst, löpningen som behöver vässas.
Två månader går ganska fort och plötsligt står man där i vattenbrynet igen och väntar på startsignal. Nu har jag ju inte gjort jättemånga tri-starter än men jag har ju tävlat mycket i mitt liv och det finns inte mycket som slår känslan c:a 5 minuter innan start. Väntan, otålighet, pirr, lycka!!!

Idag har jag luftat hybriden (hade funkat med racer också med facit på hand) på en fem-milarunda med Margareta. Lite blåsigt var det allt med temperaturen var överkomlig. Jag känner mig stark i benen. Härligt faktiskt med tanke på hur lite jag ändå cyklat på sistone. Stryketräningen har givit resultat och jag har ett kvitto på att vinterns slit har givit resultat. Vi träffade några gäng ute men än har nog inte gemene man dammat av sina cyklar. På något vis förstår jag dem......

Igår var vi på Cykloteket för att byta Jonas vita sadel mot en svart. Tur att vi båda är medlemmar i kundklubben för Jonas hade varken orginalförpackning eller kvitto kvar men det gick bra att byta tack vare att köpet var registrerat! Fin service....
Jag passade på att fråga hur jag kan lämna i mina cyklar. De två Nishiki's jag köpt av dem kan jag lämna in utan kostnad men Orbea'n (som är privatköpt) vill de ha 500 spänn för. Taget, och vi lämnar in dem till veckan. Det skulle ta ett par dagar att få tillbaka dem och det låter ju toppen.

I veckan ska mycket fokus ligga på löpning så jag kommer igång med både fart och långpass strukturerat igen. I helgen pratade jag och Margareta om att cykla igen. Kanske blir det Racer??? Hoppas!!

Otrolig simning samt Naprapatbesök

2011-04-01T12:26:00.002+02:00

Igår hade jag träff med simcoach Angelika. Vi är gamla kollegor och fann att vi hade simintresse båda två. Angelika är "riktig" simmare och några klasser vassare än mig men jag stretar på. Vi har haft en tidigare simdate men det var alldeles för länge sedan så igår sammanstrålade vi på Eriksdalsbadet för teknikträning och simsnack. Min teknik lämnar mycket att önska och Angelika fick korrigera en hel del gällande handisättning, drag och läge. Först blev det härdsmälta i huvudet men de sista 300 meterna så kände jag faktiskt stor skillnad! Plötsligt simmade jag otroligt bra! Vi bestämde att försöka ses lite oftare. Nästa gång ska jag försöka locka henne till Vallentuna då det alltid är så jäkla mycket folk på Eriksdal. I Vallentuna har man ibland hela bassängen för sig själv men man är ju ganska nöjd om man bara har en bana för sig själv? Tidigare på dagen så träffade jag företagsnaprapaten och han fick titta på min sneda rygg. Detta är ett problem som följt mig i många år och Jonas har gjort några försök att korra detta men utan framgång. Dels tycker han att det är svårt att behandla mig för att jag är så rörlig men också för att det är svårt att behandla anhöriga. Jag sitter fast på två ställen i ryggen, nere vid länden och uppe i bröstryggen. Detta gör mig sned och musklerna "anpassar" sig efter snedheten och signalerar till hjärnan att "Nu är jag rak". Efter behandlingen igår där båda ställena släppte så tyckte musklerna att detta är ju skumt så de skickade en signal till hjärnan "Nu är det snett", varpå när jag gick så kändes det som om jag gick i sidled. Så sned var jag. Återbesök kommer att behövas men nu är jag i varjefall "släppt" för denna gång så får vi se om jag får bättre "tonus" i musklerna. Jag pratade också med min blivande coach igår och kommer att bli iväglurad till Stureplan på träff nästa vecka. Stureplan är inte riktigt min "hood" men stället vi ska ses på är visst ett hälsocafé och det passar ju bra. Smoothies lär vara specialiteten och recensenten rekommenderade blåbär-kanel. Låter gott så det är ju bara att prova! Hoppas i varje fall att mötet blir givande. Jag behöver struktur nu...

Nu är det banne mig dags!!!

2011-03-28T22:30:00.002+02:00

Jag sitter och tittar på fotona från igår. Alltså, det ser ju ut som om jag står still! Och det är nog så...på flera plan. Jag behöver hjälp nu...och det fort! Som ett mail i mailboxen damp det ner ett svar på mina böner (läs gnäll). Var det Jesus, undrar ni? Nej, nej det var min (förhoppningsvis) nya PT som hörde av sig. Han är specialiserad på löpning men är även själv triatlet. Vi ska försöka få till en första träff i veckan så får vi se. Han verkar lovande och jag ser verkligen fram emot detta. Mer info kommer.... Jag är lite snorig sedan igår. Jag mår bra men något skit sprang jag fram, det är säkert. Jag brukar inte vara så kinkig med förkylning och träning men skulle aldrig träna om jag kände mig sjuk. Jag siktar på att trampa en timme i morgon samt köra lite styrka sedan får onsdagen vittna om jag är sjuk eller inte....förmodligen inte. Just nu sitter jag på mitt hotellrum i Helsingfors. Jag borde ha sovit sedan en timme tillbaka men min hotellrumstid är oftast min primetime surfalong...svårt att stänga locket liksom :-) I morgon har jag och min kollega en workshop här på hotellet. Det ska bli kul att frottera sig med finnarna. Klart mycket roligare än att frottera sig med danskar....eller norrmän. Vybild från rummet på Scandic Continental

Premiärmilen 2011

2011-03-27T19:07:00.003+02:00

Här kommer jag upp för en av backarna i loppet Upploppet. Varför ser det inte ut som om jag tar i? Jag GJORDE det!!! Vaknade lite snorig men bestämde mig för att trotsa latmasken (som ofta visar sig på racedagar). Det var blåsigt och kallt idag och under uppvärmningen undrade jag om jag verkligen ville ta av mig överdragskläderna...någonsin! Starten var lite seg innan löparna kom i gång men det sprack upp ganska fort. Efter två kilometer visste jag att jag öppnat för hårt och resten av loppet blev slitigt. Banan var inte direkt jättelättlöpt enligt mig. På en del ställen hade de lagt ut ganska djupt grus och det var svårt att få bra grepp. Jag slet på i varjefall och kom i mål på 57:21, en ganska medioker tid men på det stora är jag nöjd. Jag startade, kom i mål och sprang jämnt hela loppet (Garmin konfirmerade min känsla)så jag är ändå ganska nöjd. Nu sitter jag här, helt uttömd på energi, med snorig näsa och nysanfallen avlöser varandra.....

Nu är jag triatlet...på riktigt.

2011-03-20T22:21:00.002+01:00

Idag har jag löst tävlingslicens för Vallentuna CK Triathlon. Det blir nu tävling i Mastersklasser framöver, Damer 40-44 år. Jag känner mig som en riktig dam :-) Satt och tittade på tävlingar i kväll och såg att Stockholm Triatlon redan har c:a 650 anmälningar. Holy shit! Snacka om ruljangs på den tävlingen. Jag har den ju i min kalender men vill vänta lite med anmälan. Herregud, tävlingen är ju i augusti!!! Snön ligger kvar på marken och det är några plusgrader...jag har liksom inte kommit ur vinterslummern ännu. Nåja, jag tränar som en tok och det går framåt och känns super så jag är inte direkt slö men tävlingsinstinkten har inte vaknat ännu. Mitt första tri går ju av stapeln i slutet på maj, i Hallstahammar, så jag hinner nog vakna :-) Annars har helgen spenderats med mamma på sjukhuset. OP gick ju bra men hon är klen och skruttig. Det går verkligen upp och ner hela tiden och det är viktigt att jag har många saker att fokusera på annars skulle jag bli tokig. Träffade min syster idag också och det var jättekul. Vi hörs sällan av men när vi träffas så är det verkligen super. Veckan som kommer blir ganska lugn, jobbmässigt så jag kan lägga mycket fokus på träningen. Jonas är ju på semester också så det är helöppet för improvisation :-)

Fredagsmys?

2011-03-18T09:45:00.004+01:00

Varje morgon avnjuter jag denna härliga tallrik med gröt och nötter. Vaknade på fredagen med ett mycket mer glatt hjärta. I går fick jag veta att mammas OP gått över förväntan och att prognosen ytterligare förstärks positivt. På lördag åke jag till Uppsala för att träffa henne och det känns så bra att åka dit nu när det lutar åt det positiva hållet. Världens bästa fredag? Idag börjar mitt liv som simmare igen. Axelskadan är ett minne blott och jag är taggad till tusen. Jag får väl börja lite lugnt så fokus får ligga på teknik och glid men det är en början i varjefall!! Innan dess har jag fartlöpning på schemat och idag måste jag pressa på lite. Nästa söndag går årets första lopp och målet är att komma in under 55 minuter. Jag får börja med ribban lågt så knäcker jag rekord senare under säsongen. Min cykelklubb anordnar en "Tempo-skola" under två datum i vår/sommar. Jag håller på att planera mitt resande och som det ser ut så kan jag kanske deltaga. "Häng med i Vallentuna CKs tempo-skola i samarbete med Nordic Eco Vallentuna Cycling Team och Alexander Gingsjö! Vi kommer att träna under två kvällar, den 12 maj samt 9 juni mellan kl. 18:00 och 20:00. Vi utgår från Vallentuna IP. Fokus blir på tempo-specifika element såsom sittställning, hur man lägger upp ett lopp, hur man tränar mm." Låter onekligen intressant och med nya hojen så är väl allt annat än ett deltagande ett misstag? Vi får se om jag får ihop resandet dock.

Wonderful Copenhagen

2011-03-16T23:53:00.003+01:00

Vybild från mitt rum på Scandic Copenhagen eller Køpenhavn som de säger här. Jag och min kollega håller ännu en, i raden, workshops i morgon torsdag här på hotellet. Ska bli intressant då gruppen är ganska stor men det kommer nog att gå bra. Vi brukar hålla presentationen på engelska så alla förstår vad vi säger (och vi dom). Hann faktiskt med att "spinna" en timme innan resan. Satt och trampade själv på en cykel inne på gymet. Egentligen sög det rejält då det är korgar på pedalerna och de gick inte ens att spänna. Jag fick träna på att pressa pedalerna nedåt istf. rundtramp men wtf det funkade ju också. Jag blev rejält svettig i varje fall. Igår löpning och styrka, idag cykel. Nu börjar det ju lossna. Tänk om jag kunde få fart i simningen nu också. Ja, tusan, det måste jag! Nu är det sovdags!

Får jag lov att presentera.......

2011-03-15T23:08:00.003+01:00

en jävligt snygg tempocykel....och den är min!!!!! Den lystrar till namnet Orbea Ora och ska bli min nya kompis. Just nu befinner den sig bakom dubbla lås i väntan på säsongen. Jag måste lämna in den för lite uppsmörjning och så måste jag ju cykla in mig på den, men sedan ska den få bekänna färg. Jag kommer väl förmodligen också få bekänna färg men det ger sig nog. Just nu är jag bara såååå lycklig...

Norrland nästa!

2011-03-13T22:28:00.002+01:00

En vybild från mitt rum på Plaza i Umeå. Här var det vinter och kallt. Mitt rum däremot var varmt och mysigt. Me like! Nere i "fjollträsk" är det ju vår nu och kontrasten kändes när man klev ut ur planet, tro mig. I morgon har vi möte med "Norrhotellen". Vi ska presentera nya projektet samt systemet. Blir en kanondag, hoppas jag. Annars har det ljusnat en aning. Prognosen för min mamma har förbättrats något och hon är piggare och gladare. Detta påverkar ju förstås mig också och efter besöket hos henne på sjukhuset i lördags så kändes det faktiskt riktigt bra. Detta i samband med att min träning känns så bra nu gör livet lättare att leva. Så enkelt, så lite behövs för att göra mig riktigt glad. En annan rolig sak är att jag ska "bli" med tempocykel. Förmodligen köper jag "skönheten" av en klubbkompis men inget är klart ännu. Det är en Orbea Ordu och snyggare hoj får man leta efter. Jag lär bli grymt snabb...om det bara blir av. Hoppas, hoppas!! Bilder och annat kommer i sådanafall. en annan sak som gläder mig är att löpningen går från klarhet till klarhet! Det känns så lätt och jag bara...springer. Jag ser fram emot Premiärmilen som går av stapeln 27/3. Det ska bli jättekul med årets första lopp, att få komma ut och känna tävlingsatmosfär och "puls" igen. Nu ska jag sova. God natt!

Glad men inte lycklig

2011-03-07T22:16:00.003+01:00

Jag är tillbaka i Oulu för 4 dagars implementation av vårt nya hotellsystem. Tredje gången nu och jag gillar verkligen detta hotell som ligger en bit uppe i Finland. Kallt och kargt men ändå gästvänligt. Kanske gillar jag folket bäst. Alla är så trevliga här och man känner sig verkligen välkommen. Förkylningen bär fortfarande små spår men jag har kommit igång igen så smått. Lite löpning, lite styrketräning och det känns riktigt bra. Ett mörkt skimmer ligger dock över min känsla och det är min mammas ohälsa. Det ser ganska dåligt ut och utgången är ännu oviss. Jag försöker att fokusera på nuet men det är svårt att hänga med. Jag är inte riktigt i mitt esse även om det faktiskt finns ljusa stunder och jag försöker motivera mig. Jag går in i en ny fas i träningen nu och fokus läggs på snabbhet i löpningen. Jag kommer förmodligen att anlita en ny "PT", denna gång med Tri-bakgrund. Tror jag behöver specifik träning för att komma vidare men ingenting är bestämt. Jag behöver dessutom mer personlig uppföljning, vilket hittills inte fungerat som jag vill. Mer om detta senare... Nu ska jag törna in. I morgon väntar en ny spännande dag.

Så segt, så segt kan ingenting vara? Jorå!

2011-02-28T22:35:00.002+01:00

Usch, livet är upp och ner. Min förkylning hänger i och nu har det trillat "upp" i bihålorna. Träningen är på stilltje och jag har tråkigt. Jag känner mig dessutom ganska omotiverad överlag just nu pga att min mamma är sjuk. Ett framgångsrecept? Knappast!... Just nu sitter jag på mitt hotellrum i Oslo och tycker lite synd om mig själv. Vill så mycket men kan inget göra just nu. Segt och jävligt....precis som snoret i min näsa... Nästa vecka åker jag till Uleåborg i Finland och ska träffa finska kollegor samt "öppna" vårt första finska hotell. Alltid något? I all bedrövelse är det i varje fall TUR att jag gillar mitt jobb, annars hade det varit totalt mörker... Experimentet skrider på men jag har inte de bästa förutsättningarna. Lite träning leder ofta till sämre kosthållning överlag men det löser sig ju när jag kommer igång igen....när jag kommer igång igen....om jag kommer igång igen... Detta inlägg ska nog taggas under kategorien "JÄVLA PESSIMIST", men det känns ungefär så nu. Kanske har det vänt nästa vecka? Hoppas!!!!!!

Att hitta nya utmaningar

2011-02-20T19:17:00.002+01:00

Det är såååå tråkigt just nu pga min förkylning som smög sig på förra veckan. Jag var hemma två dagar före helgen och sov typ igen ett halvår....kändes det som i varje fall. Några huskurer senare känns det dock bättre men hosta och snuva hänger kvar. Som ni förstår är det kritiskt i hjärnan nu när aktivitetsnivån är låg. Mycket tankar som snurrar och bra och dåliga idéer dyker upp. Fan, har jag feber?? Ett tag fick jag för mig att jag skulle åka Vasaloppet....Come on!!?? Weird and crazy thoughts, jag sa ju det!! "Måste fokusera på det som är viktigt" - det får snurra som ett mantra om och om igen. En rolig utmaning mot mig själv ska jag dock genomföra. Ni kan läsa om det och se resultat under fliken "Experimentet" så småningom. Jag har ju tränat länge och har mycket muskler. Jag tycker att jag ser bra ut i kroppen men skulle kunna se så mycket bättre ut om jag skötte kosten bättre. Därför kommer jag att publicera foton på mig själv månad för månad och visa förvandlingen. Jag börjar som en blek, halvfet-hyggligt tränad tjej och slutar som en väldefinierad, vältränad tjej med massor av energi!! Detta kommer bli världens sporre för mig. Har du råd att ge mig så är dessa mycket välkomna!! Annars så går resan vidare mot sub 50 på milen och i förlängningen ner mot 45 minuter. Löpningen har ju känts så bra och jag njuter verkligen av att jag "törs" springa fortare. Mycket sitter ju i mitt huvud och den mentala inställningen är minst lika viktig som starka ben och högre syratröskel... Jag har fått nytt styrkeprogram av PT Gustav. Nu är jag "förpassad" till TRX övningar igen efter en period av ren styrketräning. Jag knorrade lite och tyckte att det kändes mesigt men Gustav är tuff och hävdar att detta är det jag behöver nu! "I år ska vår träning ge resultat" säger han varje gång vi ses och jag måste ju tro på honom! Varför anlitade jag honom annars?? Nu ska jag snörvla vidare.....

Norge - Danmark - Finland

2011-02-06T22:41:00.004+01:00

Bild från mitt rum på Scandic Oulu i Finland. Jobbet har dikterat mitt liv på sistone. Jag har rest, varit ute hos kund och haft allmänt "mycket". Därav har min träning blivit lidande. Eller....mitt ganska krävande träningsschema har blivit lidande och det kanske faktiskt bara är bra? Att få ihop vardagen kan ju vara en utmaning. Det ska hinnas med mycket...kanske lite för mycket? Det är en balansgång. Jag tycker mycket om mitt jobb men det suger nästan all energi ur mig just nu. Så pass att jag knappt orkar träna, och det är INTE bra. Jag måste hitta en bättre balans... Annars har mina Nordenresor varit mycket roliga. Det är jättekul att träffa alla användare ute på hotellen och jag och min kollega "rockar på". Senast var vi i Århus, nu är vi i Oulu. I Århus fanns inte en gnutta snö, i Oulu är det en halvmeter... Till sist: en liten bild på min senaste frisyr :-)

Gott Nytt År!

2010-12-31T20:32:00.003+01:00

Förberedelser för löpning på årets sista dag. Jag är en löpare....det är bara så....har alltid varit och kommer alltid att vara. INGET, och då menar jag INGET gör så mycket för mitt välbefinnande som löpningen. Idag var jag ute på årets sista långpass. Egentligen hade jag planerat minst 15 km men det blev "bara" 12,5 km. Jag är inne i sådant löpflow så jag inte riktigt vet hur jag ska hantera det. Andningen säger: "Spring för tusan - jag är med dig", benen säger: "Spring för tusan - vi är starka", min mentala styrka slickar ivrigt i sig av min kropps starka signaler och jag springer....och njuter. Du som följt mig här vet att löpningen är min akilleshäl och det har varit tungt....mycket tungt. Så tungt att jag gråtit, skrikit, hatat och total utdömt mig själv som löpare....MEN det finns ingenting som sweet revenge. En dag bestämde jag mig för att nu får det vara nog. Vad fan, ska det vara så svårt? Vad är det som är fel???? Min make, som är en väldigt klok man sa: "Gunilla, allt sitter i ditt huvud, du har ju redan bestämt dig för att det inte kommer att gå!"..... 2010 slog jag mitt personliga rekord på milen med nästan 3 minuter. Jag hade bestämt mig!!! Jag ska fixa det!! Mitt mål är ju att krypa under 50 minuter på milen och nu börjar det närma sig....Det är som en extas...jag bara njuter...det kommer ju att gå :-) Faaan man blit ju smått religiös....Men det är ju också vad löpningen gör med oss. Vi tror på den....vi älskar den....vi kan offra allt för den.....Löparrörelsen är som en sekt. Och vi är många medlemmar :-) Förra året skrev jag en liten krönika på händelser som hänt under året. Här kommer 2010´s: - Året började dåligt. Jag drogs med en långvarig förkylning och drog på mig Tinnitus. Min kropp mådde inte bra! - Jag började träna med en PT. Gustav ger mig både träning och lite nya infallsvinklar. Jag har utvecklats enormt! - Jag debuterade på Olympisk distans i triathlon. Presterade så där men är nöjd med min insats. - Det blev färre millopp än förväntat. Jag var "in a mess" och visste inte vad jag kunde förvänta mig av min kropp i början av året. De lopp jag ställde upp i var det dock bra kvalitet på. - Jag körde KM i Virtuell cykel och fick spö med 2 ynka sekunder. Jag är dock grymt för revansch 2011! - Jag persade på milen med nästan 3 minuter. - Jag höll på att drunkna under Stockholm Triathlon. Inte så roligt men jag lärde mig att det går att simma även om man har panik och är rädd. - Jag debuterade halv marathon distans. Nästa år blir ett år att slakta tider på. - Köpte tempobåge och blev snabbare på cykeln. - Fick hjälp av simmare med både teknik och övningar. - Insåg vikten av att styrketräna för att bli snabbare och att hålla. - Sprang samma lopp som min idol Mustafa Mohammed. Visst....han var ju lite snabbare än mig men vad fan...Jag tar honom nästa år ;-) I kmorgon kommer mina förväntningar på 2011. Kommentera gärna i min blogg. Jag tycker att det är jätteroligt/peppande/stärkande GOTT NYTT ÅR!!!!!

Planeringen 2011 nästan klar!

2010-12-27T16:39:00.005+01:00

Fantastiskt!! Äntligen fick jag energi att ta itu med min planering för 2011. Se i högra kolumnen! Jag är nästan klar men det saknas lite cykellopp, triathlon samt någon mer löptävling. Drastiska beslut för 2011: - Det blir ingen Vätternrunda Mitt fokus ligger på löpningen/triathlon och inte ens på en IM distans har jag nytta av 300 km cykel. Jag ställer hellre upp i några lopp på mellan 14-20 mil. -Jag debuterar 1/2 IM Det är dags att spränga nästa gräns nu. Jag har två stycken inplanerade och om jag kör båda blir det en tävling med mig själv om att slå tider! -Jag löser licens! Jag får tillgång till fler tävlingar och får tävla mot jämnåriga. Det är ju en sporre som heter duga! -Jag går med i Väsby Tri-klubb Jag behöver träna med likasinnade samt hjälp med simträning, både ute och inne. Jag kommer fortsätta att träna med PT Gustav en gång i veckan så länge jag känner att det går framåt, sedan kanske jag går ner till en månadsavstämning. Vi får se.. Gällande träningen då? Hur ska jag utvecklas och ta mig dit jag vill? Tja, mitt mål om att komma under 50 minuter på milen kvarstår, FETT!! Jag är nära och ser inga som helst problem med det. Nästa milstolpe blir att komma närmre 45 minuter, men det är ingenting jag fokuserar på nu. Att komma under 2 timmar på en halvmara ser jag heller inte som ett problem. Jag får ju chans att träna på den distansen flera gånger under kommande året. Jag vill ju slå min tidigare tid på Olympiska distansen såklart och med tanke på hur det kändes sist så kan det vara en tid att rejält kapa andelar på. Behöver bara få till distansträningen i kroppen så toppar jag det med explosivitet i de tre olika grenarna = Vinnande koncept :-) En sista sak jag ska jobba hårt med (och har redan börjat) är min mentala styrka. När jag tävlade med häst så hade jag ett mycket bra pannben. Där skulle man ju dessutom övertyga sin partner (hästen) att vi var bäst och det lyckades vi med, flera gånger!! Jag tror mycket på mig själv. Jag har mycket gott självförtroende och god insikt i vad jag klarar. Vad jag behöver toppa med är att TRO detta också när jag är trött! Jag måste alltid ha samma "GO" i huvudet, oavsett start eller mål. There you have it!

Lätt rehabträning - gott resultat

2010-12-09T21:36:00.007+01:00

Då var det dags igen! Sitter på mitt hotellrum på Scandic Oslo Airport, där vi i dagarna sjösatt vårt nya system. Jättefint hotell men något kalla rum (nåja, det var -19 grader när jag anlände idag.) Har haft huvudvärk hela dagen och mitt tålamod har blivit testat rejält av diverse mail, telefonsamtal samt direktsupport. Jag är stolt över att jag kommit ikapp med allt jobb som blivit lidande då jag haft workshops och startupmöten med "blivande" systemhotell. Jättekul men man blir efter....Snart är det lite julledighet och det ska bli skönt. Efter nyår drar det igång igen! Måste ju bara visa: hittade den galanta Triathlontidningen på Arlanda igen...och jag var ju tvungen att köpa. Undrar bara om jag får spara läsningen till i morgon då jag är lite för trött nu... Igår tränade jag för PT Gustav igen. Jag har ju lite ont i ryggen och i axeln men efter igår känns det riktigt bra. Jag fick göra mycket rehabövningar i RedCord och TRX band vilket säkert var bra då det känns som "light-träning". I varjefall så kände jag mig riktigt bra i morse. Vi har kommit överens om att vi fortsätter med styrketräningen fram till nyår, om än i något lättare format. Sedan kommer konditionsträningen ta fart igen. Annars känner jag mig något omotiverad just nu. Jag har bestämt mig för att acceptera denna "motvilja" och låta december gå. Med facit på hand är alltid december min sämsta månad. Kanske beror det på att det är den sista månaden på ret eller det faktum att jag älskar julen och att mitt fokus ändras? Jag är dock säker på att jag snart hittar suget igen för träning. Har fortfarande inte kommit upp med någon planering ännu......snopet...ännu....

Potentiella skador men förhoppningsvis ingen fara

2010-12-05T22:18:00.002+01:00

På måndagen efter KM så tränade jag med min PT och tanken var att vi skulle inleda en av två tunga styrkeveckor. Dessvärre fick jag ont i ryggen efter passet och har fått ligga på behandlingsbänken tre gånger. Detta adderat till min axelvärk så har jag två skador att ta hand om nu. Att ha en make som är naprapat är ingen nackdel när det kommer till idrottskador. Jag känner mig som en ny människa efter varje behandling och jag är definitivt på bättringsvägen. Jag kommer inte att styrketräna tungt men jag kommer absolut att hålla igång, allt under maken Jonas vaksamma öga. Jag måste prata med PT Gustav också, så allt blir så bra som möjligt. Jag hann dock med ett spinningpass med VCK på tisdagen innan jag kände mig för skadad för att träna. Detta pass var super och jag var stark i benen och orkade mycket mer belastning än tidigare. Kanske hade KM:et fått mina ben att vakna till liv och mina lungor att expandera??? :-) Ikväll var jag ute på ett lugnt löppass. Mest för att kolla av rygg och axel. Jag måste säga att känslan var mycket fin och det gläder mig oerhört. Detta är ju mitt livselixir och varje gång jag sprungit är jag så glad. När jag kom hem så blev det stretch, varmdusch och ytterligare en behandling av axel och rygg. Jag känner mig som en prinsessa varjegång Jonas har behandlat mig. Helt avslappnad och mjuk :-) Jag tror faktiskt att jag kan tassa på och se vad som händer nu. Med lite tur och skicklighet så håller det. Håll tummarna!!!!

Såååååå nära

2010-11-29T09:46:00.005+01:00

Då var sista eventet för i år avklarat. Klubbmästerskap i virtuell cykel. Klubben hade anordnat en heldag i cykelns tecken med KM under dagen och middag på kvällen. Det var verkligen en hellyckad dag med massor av god inspiration och kämpaglöd samt svett. Jag startade vid tre och vi var fyra damer som körde mot varandra. Tyvärr kunde man inte se varandra på skärmarna utan man åkte mot andra resultat från förra året (tror jag att det var i varjefall). Jag valde att åka mot ett 20.25 och ett 20.55 resultat. Visst tävlade vi i salen mot varandra men det var svårt att veta hur man låg till. Jag ledde tydligen hela vägen fram till upploppet där jag blev omåkt och slagen med två sekunder. Surt, men samtidigt var det så roligt så det var svårt att känna sig missnöjd och hon som slog mig är en värdig vinnare. Sträckan var 12.9 km och tiden blev 21.06. En medelhastighet på nästan 37 km/h att jämföras med med mitt 4 mila lopp i somras då jag pressade ett medel på 35 km/h. Nåja, allt handlar om dagsform och jag var inte bäst denna dag. Punkt! Är ganska förvånad över mig själv då jag knappt har spikat ett endaste datum 2011 ännu...Än så länge ligger det öppet och jag undrar vad jag ska göra?? Inte likt mig att vara så "sent" ute...Jag tror att det kan ha att göra med att jag är grymt ambivalent över hur jag ska fördela tid på löpning/cykel. Med handen på hjärtat så ligger min kärlek i just...löpning. Och det är i löpning jag behöver den största förbättringen. Målet att komma under 50 minuter är nära men sedan har jag ju målet att komma under 45 minuter och det kostar ansträngning och tid...Jag får helt enkelt ta ett beslut och köra på den inriktningen! Axeln känns då och då men eftersom jag är medveten om det så utsätter jag mig inte för lyft som "retar" eller häng i tempostyre :-) Det känns faktiskt bättre men då har jag ju visserligen simmat "noll" på sistone samt inte hängt i tempoställning på spinningen. Nåja, jag får se om några veckor... Gunilla innesluten i tankar om vinnartröja?

Bra träning samt utlandsbesök

2010-11-24T20:05:00.004+01:00

Sitter här på mitt hotellrum och bloggar. Känner mig grymt nöjd just. Träningen flyter på, jobbet flyter på, livet flyter på.....Är sedan några timmar tillbaka i Helsingfors där jag i morgon ska träffa finska kollegor på Scandic Continental. Vi ska ta fram parametrar och utkast för användande av en central bokningsmodul. Detta är finnarna bäst på! Reser hem i morgon eftermiddag så besöket är kort. Här i Finland har vintern kommit på allvar. Taxin sladdade rejält på vägen till hotellet. Är mycket glad för jag hittade en triathlontidning på Arlanda som jag sitter och läser nu. Bra reportage, fastnade speciellt för en artikel som handlade om atletens förmåga att begränsa sitt uttag av kraft innan han/hon viker ner sig. Inte bara en mental inställning enligt författaren. Ska läsa den några gånger till för att fullt förstå "budskapet". Tidningen kostade dock 89 spänn!! Om jag prenumererar blir det säkert billigare men den ska då skickas från England också. Nåja, det kostar väl att vilja ligga på topp?? Träningen då? Jo, hostan är borta och bara det ska jag vara superglad för. Jag är inne i en grundträningsfas nu. Nästan bara styrketräning och jag har lagt på mig några kilos muskler. Jag väger 71 kg men har nog aldrig varit så muskulös (eller vältränad och snygg) någongång i mitt liv. Jag känner mig stark och smidig och nöjd med det jag ser i spegeln. Jag vill, precis som Colting, se bra ut naken :-) Vid nyår börjar vi (jag och PT Gustav) med konditionsträningen igen. Det är svårt att inte göra någon flåsaktivitet så jag har fuskat med spinning, allt mellan 75 minuterspass till 180 minuterspass. Känner att jag behöver kadensträna och bli cykelstark igen. Herregud, jag ska ju cykla Vättern under 9 timmar nästa år! Klart jag måste träna cykel. PT Gustav är inte så imponerad av mig och mina konditionsnycker. Han anser att vi ska fokusera på styrka nu och jag FÖRSTÅR det men jag ruttnar på styrketräning. Jag VET ju att jag behöver det men jag behöver liksom mer....PT Gustav är utrustad med ganska mycket tålamod, som ni förstår... :-) På lördag kör jag virtuellt KM. En heldags aktivitet med cykelklubben som avslutas med middag på Nygårds värdshus i Täby Kyrkby. Jag hoppas på seger men man vet ju aldrig...Kanske åker jag på däng av yngre förmågor? Kanske inte?? Jag har ju aldrig cyklat på trainer så jag kanske har en nackdel? Nåja, jag ger järnet så får vi se hur långt det räcker... Avslutningsvis vill jag nämna ett orosmoment. Det har smugit sig in en irritation i vänster axel. FAN!! Varje gång jag gör något ovanför axlarna (övningar) så får jag känningar. Att hänga i tempobåge är out of question, simma frisim högfrekvent likaså...Jag är mycket medveten om problemet och utsätter mig inte för "retningar" men efter dagens träning känns det faktsikt riktigt bra :-) I morse 06.30 var jag på gymmet och körde 60 minuter styrka. jag är så stolt över mig själv. Trodde inte jag skulle orka men jag var ju skitstark :-) Tror jag ska börja plöja in lite morgonträning framöver..Man känner sig grymt nöjd efteråt. Känslan slår mycket men förstås inte allt. En god chardonnay t.ex. Which reminds me.....nu ska jag ägna mig åt mitt glas vin på hotellrummet. Hyvvää päivä / Gunilla - Sales & Catering system specialist

Nu är det nog..

2010-11-12T23:27:00.002+01:00

Jag har vilat.....länge nu..Drygt, tråkigt, trist men säkert supernyttigt. Ändå... Jag har hostat under en tid. Mått bra men hostat...jävligt. Trodde att jag skulle "vila" bort hostan..men icke. Nu kör jag "gå på" metoden istället. Sätter igång konditionsträningen igen och ber till högre makter.. Jag har kört styrka under vilan, för att hålla igång samt att jag har PT Gustav som jag inte vill boka av. Jag behöver göra något annat än träna löpning, cykel och sim. Detta är höjdpunkten i veckan. Jag behöver inte tänka själv..jag bara "gör". Underbart!! Dessutom så utmanas jag på ett sätt som jag gillar. Jag skulle aldrig t.ex lägga 110 kg på vadpress. Varför skulle jag göra det?? Men Gustav bara gör...Mycket bra för mig!! Jag blir kanske riktigt stark!! Annars har dagarna sprungit på. Jag har tjockat på mig och tagit det lugnt. Läst tidningar och ätit godis...Nu är det emellertid slut på "good life" och dags att leverera igen. Tanken är att smyga igång med konditionsträning igen nu och bibehålla styrkan och förbi hållbar i vår... Fortsättning följer...

Sen racerapport och lugna veckan.....med massor av onyttigt

2010-10-14T22:10:00.007+02:00

Trött Gunilla på upploppet av Hässelbyloppet 2010 Sedan Hässelbyloppet i söndags har det varit lugnt.....alldeles för lugnt. Det var visserligen planen men det är lugnt....Hela veckan har jag varit ute på hotell och jobbat och det gör mig seg och trött. Till detta kommer att när jag inte tränar så blir jag seg och trött. Gissa vad jag är just nu? Nåja, nu är första lugna veckan snart över - three to go!! I söndags sprang jag, för mig, årets sista lopp i Hässelby. Detta är mitt favoritlopp och jag spinger alltid bra där. Denna gång var inget undantag och nu satte jag nytt personbästa med nästan två minuter. Nya tiden lyder 52:09 och jag kommer allt närmre sub50!! Vädret var underbart och jag hade bra sparring i deltagarna som var snabbare än mig (men inte supermycket) så det var "bara" att hänga på. Hur kändes det då? Jo, de fem första km kändes riktigt bra och allt flöt men vid kilometer 6 började det gå lite tyngre. Den andra halvan gick lite sämre än den första men på det stora hela så gjorde jag ett bra lopp. Jag är nöjd med tiden....for now, men den ska slipas undan för undan. Jag blev grymt taggad att springa mer men det får vänta tills efter vilan nu. Första veckan nu alltså med vila och jag har passat på att äta lite onyttigt....och gott. Nästa vecka tänkte jag röra på mig lite mer och då rättar sig kosten automatiskt. Det är faktiskt riktigt skönt att äta det man vill. Idag blev det en Calzone, igår blev det Ben & Jerrys samt choklad....mmmmmmmmm.... Lite kul, här är en annan löpare som sprang lite snabbare än mig på Hässelbyloppet Mustafa Mohammed i egen hög person Bye for now

Ultimat klimat för löpning

2010-10-07T18:01:00.002+02:00

Idag har det regnat hela dagen. En normal människa stannar inne och bakar, en annan tänder ett ljus och kurar i hop sig med en bok. Vad gör Gunilla? Jo, hon ger sig ut i det bästa löpväder som finns. Hon ler åt alla droppar som snart faller från skärmen på kepsen. Trots genomblöta kläder så laddar hon för genrepet inför söndagens lopp. Stretchar lite efter uppvärmningen och pustar en stund, sedan bär det iväg på 10 km löpning i tävlingstempo. Ja, gott folk, detta är mitt drömväder när det gäller löpning. Luften är klar och kall samt kroppen kyls på ett behagligt sätt. Dagens sträckning var ganska flack men med ett par utmaningar i form av backar. Jag kände från start att det skulle hålla idag. Första 5 km kände jag mig riktigt stark och sprang på 5.22-5.20-5.19-5.21-5.21 Känslan höll i sig till 7 km och där fick jag slå på den mentala delen. Spring för i helvete!!! 9:e km trodde jag att jag skulle dö men det gjorde jag inte och sista km kändes riktigt bra. Summa: ett bra lopp, inte utan svårigheter men tillräckligt bra för att skrivas till böckerna. Tiden blev 53:30 och sista km blev 5.25-5.28-5.26-5.35-5.12. Det är oerhört viktigt för mig att ha med mig detta självförtroende till Hässelby på söndag....Cross your fingers!!!

Nu är det nära....

2010-10-06T13:43:00.004+02:00

Jag är i mitten av den andra veckan på min semester. Det har varit så skönt att få sova, slappa och bara "vara". Mycket tänk har det blivit också...förstås. Tankar om livet och framtiden. Nu väntar en 4 veckors lågintensiv period där det ska tränas minimalt men där promenader kommer att bli ett bestående inslag. Det är första gången på måånga år som jag unnar kroppen (och knoppen) detta och jag hoppas att mina batterier ska laddas och att jag kommer att bli piggare. Den kommande 4 veckors perioden ska ägnas åt: - Gravt decimerad träning - Långa promenader - Tävlingsplanering kommande år - Fundera över att byta Tri-klubb - Fundera över att lösa Tri-licens nästa år Sedan blir det väl en hel del annat tänk också (en biprodukt av att jag får massa tid över) men det tar jag då! Igår var jag på VCK anordnad spinning här i Vallentuna. Ett 75-minuterspass som var bra upplagt av instruktören. Jag svettades floder och drack två stora flaskor vatten! Spinningen toppades av löpning till och från lokalen och totalt blev det väl c:a 2 km. Det blev lagom uppvärmning samt avkylning till passet. Ikväll ska jag köra core och så ska jag testa lite av den simutrustning jag fick i går!! Jag känner mig som ett barn på julafton!! Jag har "fått" simfenor, nya glasögon och ny badmössa. Det kom visserligen lite andra grejor också men de måste jag byta. Grejorna är beställda på Fenvalter.se och jag är superimponerad över leveransen! Jag beställde varorna på Internet måndag förmiddag och hämtade ut dem på ICA på tisdag eftermiddag. Va??? Hur som haver, ikväll ska jag öva ben med platta och fenor samt så ska flipparna (voltvändningar) övas. Har ägnat förmiddagen åt att spana in videos på nätet (GoSwim) och har bra tips med mig. Någongång ska jag få till dem!! :-) Blickar framåt några dagar och där väntar årets sista lopp, Hässelbyloppet. Jag ska springa fort, fort, fort men sedan ska jag gå i träningside i veckor. SKÖNT!! Ses vi i Hässelby???

Walk over och nyladdning

2010-09-27T11:21:00.004+02:00

Vaknade på lördagen och var så trött så jag trodde att jag skulle svimma. Sanningen är ju den att detta borde jag förstått. Dels har jag varit hos kund hela veckan och det suger all kraft ur mig, dels har jag sovit dåligt hela veckan. Vad kan man förvänta sig? Jag lämnade helt enkelt walk over till detta härliga lopp för att rädda mig själv. Trist men samtidigt helt rätt! Det går inte att utarma kroppen hur som helst. I skrivande stund känner jag mig utvilad och pigg och har fått en sund distans till lördagen. Nu blickar jag mot Hässelbyloppet, som är mitt sista lopp för året. Där har jag som mål att komma under 50 minuter. Som utvecklingen sett ut så är det ingen omöjlighet. Igår sprang jag 10 km uppe i spåret och jag kände mig snabb och uthållig. Skoj!! Simträningen går så bra just nu. Har ju fått tekniktips av coach Angelika och jag vevar på. Nu sätts varje simpass med en plan och allt får en bättre struktur. Jag vet ju att jag kan ligga och simma hur länge som helst men att simma rätt är ju en annan femma. Hur som haver så är det hur kul som helst. Jag har semester nu i två veckor. Ska bara ta det lugnt och ta hand om mig själv, träna och tänka. Sitter just nu och lyssnar på P4. Kanske ska jag gå och koka mig en kopp kaffe? Jo, jag går och gör det nu. Ladies and gents, här är den officiella bilden från Stockholm Halvmarathon Lite rolig kuriosa: ser ni tjejen bakom mig i cerise tröja? Hon kom fram till mig efter loppet och tackade mig för att jag dragit henne de sista kilometrarna!! Hon hade haft det tufft och hängde på mig för att orka i mål. Det var andra gången det händer!! I början på året så drog jag en tjej runt "Två sjöar runt" och hon tackade också artigt efter loppet. "De nada ladies" Jag ser väl förtroendeingivande ut?? :-)

Snart är det nedtrappning

2010-09-21T22:04:00.003+02:00

Denna vecka är lite trög för mig. Dels är jag ute hos kund och kommer hem senare än normalt och dels är jag så jävla trött när jag kommer hem så det krävs stålpanna för att komma iväg på träning. Illa....mycket illa, och detta ska jag hålla på med i ett år till i olika perioder. Har jag gjort fel val? Skulle jag stannat vid skrivbordet? Ähh..vad fan, man måste ju utvecklas också...komma vidare i livet, anta nya utmaningar...eller??? Jag slits mellan jobb och träning. Vill så mycket...på båda håll. Håller jag ihop eller blir slitningarna för stora? Det är ju kul men det kräver mitt engagemang...hela tiden. Är det värt något om 20 år när jag rullar mot pension? Inte vet jag... Annars är jag en glad individ som trivs med livet. Jag har fått fin-fina teknikövningar av coach Angelika, som jag övar på just nu. Såååå glad att jag tagit tag i simningen och det känns så bra på kort tid. Angelika har lovat att hålla ett vakande öga på mig och min teknik så det känns bra. Det fanns (vilket jag förstod) en hel del att "starta om" i min teknik så nu känns det lite avigt men snart är denna nya simstil min enda sanning. Säger som Homer Simpson - Wohoooooooooooooooo!! Vi var på Eriksdalsbadet och övade. Trevligt ställe men det kostade 90 spänn i inträde!!!?? WTF!! Nåja, jag får se det som den avgift som jag får betala för att jag inte kan simma "som folk". På lördag är det Lidingö 15km och jag startar 10.20. Ska bli kul att slakta förr-förra årets tid på 1:49. Jag var ju tvungen att (lite pinsamt) springa på toa var 5:e km så det blev tre pit-stops på det loppet och ett löfte om att ALDRIG dricka sportdryck innan ett lopp igen!! Sedan är det bara Hässelbyloppet kvar och nedtrappning 1-3 veckor följt av en uppbyggnadsperiod. Dessa tre veckor ska jag bl.a använda för att sätta planen för 2011. Jag har mycket att begrunda och tänka över. Det är mycket som ska få plats i min ekvation och X+Y=A+(B) eller hur????? I helgen som var hade vi officiell avslutning i cykelklubben. På lördagen var jag ute med damerna och på söndagen med herrarna. Mycket trevligt, båda dagarna och avslutades med gemensamt fika innan folk försvann in i hösten och sitt vinteride. Nu väntar en höst/vinter av hybridcykling och spinning. Ska försöka få in mycket cykelträning. Dels tycker jag om det dels känns det som en mycket bra träning för mig som måste hålla vikten i schack. Slut i rutan och nu går jag på rena ångor av min ambition

Stockholm Halvmarathon - Sååå nöjd

2010-09-12T17:58:00.005+02:00

Glad som en speleman sitter jag här och minns mitt lopp igår. Ett lopp som startade bra, fortsatte bra och som slutade bra. Helt enkelt så nöjd och häpen över mig själv som långdistansare. Jag har sprungit 16 km som längst tidiagare (eller var det 18 km??? Kommer ej ihåg) så hur jag skulle disponera mina krafter hade jag ingen aning om. Som rookie tänkte jag att om jag håller ett jämnt tempo så borde det hålla? Första milen var lätt...nästan för lätt och enligt GPS:en så hade jag sprungit på c:a 58 minuter. Andningen var löjligt lugn och benen starka men eftersom jag visste att det var 11 km kvar så släppte jag tempot lite och tänkte att det kan vara bra att ha krafter kvar. Fram till 18 km gick det LÄTT men sedan började det kännas i benen. Inte jobbigt men det "kändes". Försökte hänga i tempot men blev lite rädd att jag skulle stumna, vilket jag aldrig gjorde (med facit på hand). Så när jag passerade 19 km så trummade benen på fint och vad som gjorde mig mest glad var att jag kände mig så oberörd, som om det fanns flera växlar till att ta till. Efter 20 km passeringen så förstod jag att jag grejjat detta, och dessutom lätt. Grämde mig dock lite: jag hade tordats haka på 2.00 farthållarna utan problem, jag hade kunnat springa fortare :-) Men men...Med en ofattbar känsla spurtade jag som värsta Gebreselassie in i mål med långa, lätta steg för att komma i mål på 2:05:58 och med ett sprunget snitt på 5:58. Letade efter Jonas i folkhavet..ville liksom att han skulle dela min otroliga glädje. Hittade honom senare på vår ÅSA (återsamlingsplats..ja, vi är lite nördiga gamla militärer) och jag fick puss och kram samt massa fina foton tagna av mig. Jättetrevligt lopp och jag återkommer nästa år. Sa jag att jag är otroooligt nöjd??? Idag firar dessutom jag och Jonas ettårig bröllopsdag! Tack Jonas för att du är den du är! Mina små framgångar är delvis din förtjänst, glöm aldrig det!

Tankar under en promenad

2010-09-05T19:21:00.002+02:00

Idag kom jag i väg på en promenad. Jätteskönt, för det kändes verkligen super att vara ute i friska luften. Jag brukar ta en runda som tar en dryg timme att gå och under den rundan passerar jag två hästgårdar. En av hästgårdarna har jag dessutom ett "förflutet" med. Det är ren och skär nostalgi jag upplever när jag passerar den första gården. Dofter av häst och dyngstack förenas med synintrycken av betande hästar och stallbyggnader. Kommer ihåg hur organiserad jag alltid var i stallet och hur mycket jag tyckte om att vara där. Saknar min häst mycket men konstigt nog inte ridningen. Går vidare och undrar om det beror på det tempo mitt liv höll "back in the days", om jag helt enkelt inte orkade mer?? När jag kommer fram till nästa gård så får jag inte alls samma intryck. Det är som om jag är "full" från gården innan, eller bara det faktum att mitt "förflutna" från denna gård gör att jag inte alls är lika imponerad?? Hur som haver, det är alltid fint att titta på hästar och även denna gård kan faktiskt stoltsera med fina djur. Efter det funderar jag på om jag skulle kunna se någon svamp i skogen men inser att jag inte kommer att hitta kantareller om jag går på en asfalterad gångväg. Sååå...mina tankar hamnar förstås i träningsvärlden. Jag är så nyfiken på vad som kommer att ske i framtiden. Jag har ju så mycket jag vill göra!! Mitt tålamod prövas dagligen då jag målar upp framtidsbilder i mitt inre. Det är lätt att säga att man ska njuta av resan fram till målet men svårare att praktisera....... Innan jag vet ordet av svänger jag av vid Aerosol och fokuserar på nuet tills jag kommer hem....tre minuter senare.

"Dagen efter" - en baksmällehistoria

2010-09-02T23:31:00.006+02:00

När jag landade efter loppet, hade funderat klart på vad jag kan förbättra, sett fram emot nästa år så bröt helvetet ut. När man slappnar av - då blir man sjuk. Visst är det så! Måndagen kände jag mig trött, inte i kroppen utan i huvudet. Tisdagen blev jag riktigt förkyld, onsdagen var jag "död". Idag torsdag känner jag mig bättre men inte bra. Jag är livrädd att det ska utveckla sig till ett förkylningsmaraton ala förra året. Därför är det totalvila tills jag är HELT frisk. Därför ägnar jag mig nu åt "pepp". Tittar på tävlingar, gör om bloggen, fnular på hur jag ska göra med licens och klubb nästa år osv...När man har mycket tid (jag har varit sjuk-hemma sedan igår) hinner man ju massor. Det är ganska stillsamt och tråkigt men säkert supernyttigt för mig. Undrar om jag ska åka på någon Colting camp nästa år?? Kanske något löpträningsläger?? Hur hittar jag bästa simsjön nästa år?? Hur ska jag hårdträna bäst inför Vättern?? Blir 2011 mitt bästa tränings/tävlingsår hittills?? Svaren kommer, var så lugn....... Confusius Ute på vift?

Stockholm Triathlon - rapport

2010-08-31T12:56:00.007+02:00

Då är årets happening över. En bra dag blev det men vissa missöden ledde till att jag inte nådde mitt mål, topp 5 i motionsklassen. Jag är ganska nöjd ändå. Det var många bra händelser denna dag också. Men vi backar bandet...... När jag vaknade så mådde jag hyggligt. Visst, jag hade kunnat må toppen men hyggligt dög bra. Slurkade i mig alla boosting kurer jag hade hemma samt försökte äta en BRA frukost. Vi packade alla saker i bilen och begav oss mot Gärdet, där vi brukar parkera. Väl framme så var vi kanske någon minut sena från tidsramen, men inget som störde mig alls. Jag var faktiskt väldigt avspänd, dagen till ära. Jag hämtade ut mitt startkuvert och snackade lite med klubbkompisar. Jag "hängde" lite med Jonas innan jag gick och checkade in cykel och pack i växlingsområdet. Lade ut sakerna andaktsfullt och började känna "suget" efter att få sätta igång. Drog på mig våtdräkten över tempodräkten och kollade sakerna en sista gång innan jag gick ner till simstarten. Innan starten gick hade jag plaskat runt en stund så jag var "varm" innan startskottet gick. Hade lagt mig långt fram eftersom jag tycker att jag simmar bättre och bättre. När starten gick så började det bra. Jag kom iväg i en bra takt och jag var lugn och avslappnad. Jag hörde bara mina utandningar under vattnet (simmar alltid med proppar i sjö) och allting kändes utmärkt trots armar och ben runtom. Tyvärr drog jag då en mega kallsup som gjorde att jag trodde att jag skulle drunkna. För en kort stund fick jag panik och vände mig om innan jag kom tillbaka på rätt köl igen. Mycket läskigt! Jag brukar inte få panik men detta var LÄSKIGT! Min simning blev högst sporadisk fram till rundning av 750 meters bojjen pga detta. Jag hyperventilerade och kunde bara ligga på bröstsim för att få någon luft över huvudtaget. Efter rundningen hittade jag tillbaka till flowet igen och väl uppe på land var jag ändå 11:e bästa simtid (!!??) Växlingen var ganska långsam men jag ville inte stressa ut med cykeln. Cyklingen gick bra men med facit på hand hade jag kunnat trycka på ännu mer. Nu hade jag 9:e bästa cykeltid men jag borde nog ha varit bland de 5 främsta. Nåja, jag cyklade första varvet på 35 minuter så det andra var 2 minuter långsammare.....Annars hade jag en mycket fin känsla i cyklingen. Växlingen återigen ganska långsam men nu berodde det på att jag inte fick på mig löparskorna :-) Det är en annan historia dock.... Första varvet på löpningen gick långsamt...oj vad benen var sega. Varv 2, 3 och 4 kändes bra dock och jag gick i mål med en bra löpkänsla. Totalt hamnade jag på 14:e plats och splittiderna blev: Simning 32:49 Cykel 1:12:18 Löpning 51:28 (löpningen var ju bara 9,3 km enligt mångas GPS:er) Vad lärde jag mig idag? Jo: - Jag måste simma mer i sjö - Jag måste öva växlingar - Jag måste ha ett skohorn i metall nästa gång - Jag måste våga utmana mig mer på alla sträckorna - Jag måste ytterligare stärka mig/bli snabbare i alla grenarna! Over all är jag nöjd och detta är verkligen något jag tycker om att göra!!!!!

Inte helt OK men ändå

2010-08-28T15:13:00.002+02:00

Fan, fan, fan!! I morgon är det dags....det jag tränat länge inför. Hur många gånger har jag inte gått igenom denna tävling i huvudet....kännt vattnet och ljudet av utandning under vattnet, kännt stretig vind längs Strandvägen och blåsten i mina öron, kännt halvstumma ben under löpningen samt ett flås som inte går av hackor? Tja, då går jag och vaknar upp med halsont och "tjocka" i halsen.....TYPISKT!! Jag håller på att boosta mig med ALLT som kan få mig att må bättre så jag håller mina tummar och ber till GUD att jag ska känna mig fräsch i morgon bitti!!!!! Idag var jag och simmade i Skavlöten. Ville mest känna på simning i våtdräkten. Jag har ju simmat i den tidigare men ville få en bra simkänsla "bara för att". Jag blev förvånad över hur lätt det kändes och ett leende spred sig över mitt ansikte där ute i sjön. Det blev ett kort pass då jag inte ville utmana min hals alltför mycket. Åkte sedan till Gym och Sim för lite fake-sol. Vill ju inte se ut som ett lik i tempodräkten i morgon :-) Stockholm Triathlon - Here I come!!!!!!!!

Det närmar sig - och jag är beredd

2010-08-24T17:20:00.003+02:00

Sitter här och funderar.....hur hamnade jag här? Har min långa vår och sommar givit mig det jag behöver i styrka och uthållighet för att genomföra min tävling på söndag? Svaret? Ja, det tror jag. Så stark och vältränad som jag är nu har jag aldrig varit förut. Jag har slitit och svettats, kört långpass, cyklat, simmat, sprungit fort och länge som aldrig förr.....Jag ÄR inte bättre än vad jag är just nu och det är den inställningen jag tar med mig på söndag. Nästa år är jag förmodligen ännu starkare och uthålligare MEN det hjälper mig inte nu. Det är här och nu det gäller.... Mitt mål är att komma topp 5 i motionsklassen i den olympiska distansen. Har satt följande tidsmål på de olika grenarna och klarar jag bara dem borde mitt fulla mål uppfyllas: Simning: 30 minuter (helst under) Cykel: 1:10 (helst under) Löpning: 53 min (helst under) Detta är vad jag tränat för i många månader. Ska det räcka? Ska jag orka? Kommer det bli min dag? På söndag eftermiddag vet vi. Håll DINA tummar för mig!!!!!!! Me - a triathlete?

Bra träningshelg

2010-07-26T09:54:00.004+02:00

Fredagens vila byttes mot ett löppass istället. Anledningen är att jag ibland kan vara för rastlös för att vila....Konstigt? Ja, kanske. Men jag kan bara vila på lugna dagar, dvs när jag själv är lugn. Drog på mig outfiten och tassade iväg. Hade tänkt mig en 5km runda men allt som allt blev det drygt 8km i 5.30 tempo. Benen bara gick och jag kände mig stark. Inte ens backarna bekom mig denna kväll. Mina ben känns så starka och jag tackar PT Gustav för att han plågar mig med utfall och benböj. Am I sick? Well, probably! Kände mig mycket nöjd efteråt! Lördagen bjöd på dubbla cykelpass med klubben. Första gruppen åkte en runda på knappt 4 mil och den andra gruppen en runda på knappt 5 mil. Det blåste motvind på halva passen men det vägdes upp av att vi fick fin medvind på vägen tillbaka. I andra gruppen kunde vi t.o.m blåsa på lite extra på vägen hem. Härligt att cykla när hastighetsmätaren visar 40km/h vissa sträckor :-) På söndagen var det dags för mitt mandomsprov (kan man säga så när man är kvinna?). Jag har cyklat 14 mil som längst tidigare...Det var en plågsam historia med regn och kyla. Jag stärktes, visst, visst men......att göra det igen? Mjaaaa...... Igår hade cykelklubben distanspass på 20 min och jag hade i ett svagt ögonblick anmält mig. Det har ju varit så fint väder på sistone så det borde väl gå bra? Vad händer? Jo, Sverige går tillbaka till sin gamla goda sommarskrud.....regn och kyla. På morgonen var det 15 grader (OK, så kallt var det väl inte då) och regn. Jag var ytterst tveksam men tänkte att jag rullar väl upp till samlingsplatsen då.....Men 20 mil? Tankarna var många på vägen till IP. Kanske gör vi en kortare runda? Ja, så blir det nog.....För inte blir det väl 20 mil?? Nääääää.... Drygt 7 timmar senare svängde jag in på gården hemma men 198,48km i ryggen :-), grymt nöjd med min insats. Regnet avtog efter en stund och på den senare delen sken faktiskt solen :-) Efter denna helg är jag en riktig vinnare och självförtroendet stoppas i min ryggsäck för att plockas fram när jag kan behöva det framöver.....

Framgång och bakslag

2010-07-07T11:16:00.002+02:00

Well, well...jag har fått mitt straff. Borde förstått att jag inte är bättre simmare än så. Utomhusmånaden på Kvarnbadet har börjat....Dels gillar jag inte Kvarnbadet för att det inte finns någon logik i hur folk simmar i banorna. Rätt var det är så möter (läs simmar över) man en pangis som ligger och viftar på rygg iförd knottrig simmössa. Suck...Håll till höger, anyone?? En annan sak är att det är 50 m bassäng vilket alltid ställer till det för mig då jag simmat in mig på 25 m. Helt plötsligt så blir allt så jobbigt och min hjärna motarbetar mig till fullo. Jag VET att det är en övergångsperiod och att snart flyter det på fint igen men för säkerhets skull så lägger jag till ett simpass till i veckan så det totalt blir tre pass. Never give up!! Jag har blivit frälst med en tempobåge. Det är en s.k clip-on modell som man sätter på styret. Sedan är det bara att luta sig tillbaka (nåja, framåt då) och låta benen göra jobbet. Jag hade ett sådant guldpass igår. Log mest hela rundan som till slut landade på 5 mil. Mitt snitt låg nästan på 30 km/h men det kändes knappt. Lovely! Nu ska jag slipa och slipa fram till starten 29/8, sedan ska det gå utav helvete. Träningen med Gustav flyter på. Jag får mest koncentrera mig på koordination (som vanligt) men vinner i styrka. Någon gång kanske jag får till detta med att röra armar samtidigt som benen? :-)Dessa pass är så motiverande då de är allt annat än simning, löpning och cykel. Det känns viktigt för mig att göra något helt annorlunda en gång i veckan så det bryter av min annars så monotona träning. Sedan jag var på POSE clinic har jag försökt analysera mitt löpsteg. Jag försöker löpa energisnålt med lätt markkontakt och just nu kanske jag ska vara nöjd med att det känns bra? Att labba med steget nu kanske bara ställer till det? Hur som haver så tycker jag att fartpassen känns riktigt bra nu. Jag ska byta ut 45 min fartpass mot backpass fr.o.m nästa vecka så jag får 4 olika löppass på en vecka. Backpasset blir ju visserligen som ett fartpass (med lutning) men jag får den så viktiga styrketräningen i det också. I söndags vaknade jag med halsont. Jag mår bra men för säkerhets skull så passade jag träningen på söndagen och vilade helt. Körde sedan med Gustav på måndagen och det kändes fint. Jag tassar på och ser vad som händer.

Eufori

2010-06-28T13:54:00.002+02:00

"Pengar rullar in - det går bra nu" Petters röst skrålar i mitt huvud och jag svävar fram på asfalten. Benen bara bär och jag är.....euforisk. Jag går på mina egna droger och de tar aldrig slut. Gårdagens långpass (nåja det blev knappt 13 km) gick sååå bra och jag är så glad och tacksam för att jag härdat ut. Jag har återigen tagit dessa hundpass, där jag slitit och gråtit, och vänt en sopig trend till något riktigt bra. Ärligt talat så förstår jag inte hur jag orkar. Jag bärs fram av någon kroppslig substans som bara vill ha mer.....och jag ger. Träning ÄR mitt liv och jag LEVER! Me - a runner

Träning ger resultat

2010-06-26T19:48:00.004+02:00

Ja, jag ÄR värdelös på att uppdatera denna sida. Ska försöka bli lite bättre men vi får se hur det går. I skrivande stund är det dagen efter midsommarafton. Jag känner mig som allt annat än en atlet....eller den atlet jag vill vara. Trött men nöjd ändå....gårdagen bjöd på många goda skratt och ganska mycket att dricka. Jodå, det slank ner ganska mycket vatten också..... Jag är i god form måste jag säga. Sedan två månader har jag fått hjälp med kost och träning av en PT nere på Gym och Sim. Mitt huvudmål i år är ju Stockholm Triathlon men inte bara ett deltagande utan en topp 5 placering i motionsklassen. Faller detta väl ut så löser jag licens nästa år men det får bli en utvärdering i november/december då jag trappar ner, vilar upp mig och startar om inför nästa år. Sist jag skrev så hade jag inte dragit igång simträningen på allvar ännu. Det har jag nu och jag simmar bättre än någonsin. Jag har bra lägen i vattnet och har fått koll på armar och ben. Jag ska dessutom få hjälp med teknik av en riktig simtränare framöver så det känns jävligt bra. Cyklingen rullar på. Vad jag behöver introducera nu är den klassiska brick-träningen dvs övergången mellan cykel och löpning. Ser inga större problem med detta dock då jag är på frammarsch även i löpningen. Löpningen ja..min eviga akilleshäl...Jodå, det går framåt. Jag tränar löpning fyra dagar i veckan fördelat på 2 fartlekspass (45/60 min), 1 intervallpass samt 1 långpass. Fartpassen som jag bävat för tidigare avlöper riktigt bra. Gustav (PT) har verkligen sporrat mig här och det känns bra. Långpassen dock går lite trögare men jag kämpar på. Det SKA gå..... Vikten går stadigt nedåt. Jag har tappat 3-4 kg sedan jag började med min diet och träningen går dessutom mycket bättre nu. Jag tränar ju c:a 10-15 pass i veckan så jag måste ju se upp med att jag inte äter för lite men just nu rullar det på bra. Vi följer konstant upp detta, Gustav och jag, så jag känner att jag är i goda händer... Jag har fått ett "styrkeprogram" att köra en gång i veckan och gör detta mycket plikttroget men om någon skulle fråga mig om detta är KUL så skulle jag nog le lite snett :-/ Cykelträningen med VCK fungerar jättebra och damsektionen har blommat ut lite ytterligare. Vi brukar vara ett gäng på 3-5 personer som cyklar på lördagarna. Vi har dessutom börjat köra lite mer organiserat på sistone så nu är det mer träning än tidigare. Jättekul att så "många" vill vara med och köra tycker jag..... I sommar blir det ingen semesterresa för mig utan jag åker över till mamma några dagar och hälsar på. Jag fick "bara" tre veckor semester och jag har ju egentligen inga problem med att fylla tiden men det kan vara roligt att vara social också...ett litet problem för mig som tränar så mycket är att jag tappar kontakt med "verkligheten" och vänner. Det är mycket som ska få plats på ett dygn......tur att Jonas tränar också. Jag brukar tänka på att det är en förutsättning att vara aktiv för att få primetime med mig. Härligt eller tragiskt???? Nu har jag vilat i två dagar. Skönt men lite långsamt. I morgon börjar allvaret igen! Slänger in en bild som motiverar:

Anmäld Stockholm Halvmarathon!!

2010-04-06T10:48:00.002+02:00

2010-04-06 Eftersom GBG varvet uteblir och nytt delmål sattes till Stockholm Halvmarathon så tänkte jag att det är bäst att jag anmäler mig i tid, annars missar jag väl detta också. Sagt och gjort - nu är det klart och träningen skrider på. Cyklingen är en hårsmån från att påbörjas också, vilket känns bra. Det enda jag har dåligt samvete för är simningen......Har sagt att efter Påsk (vilket är NU) så MÅSTE jag ta tag i simträningen! Herregud, hur svårt kan det vara??? Påsken gick i matens och godisets tecken. Jag sov ganska bra men vaknade flera morgnar med huvudvärk. För mycket vin eller för litet sömn på sistone? Bara "jag" vet.. Nu är det i varjefall dags att fokusera på uthållighetsträningen, både i löpning och på cykeln. Är glad över att jag är frisk och kry, dvs läget är riktigt bra. One runner - one life

Omkastning i planeringen - inte alltid av ondo

2010-03-31T18:27:00.002+02:00

2010-03-31 Starten i Göteborsvarvet jag fick på Lidingöloppet förra året blir uppskjuten till nästa år. Skönt - jag har haft sådan ångest över att jag inte hinner springa in tillräckligt med mil i mina ben tills i maj pga min långa förkylning i början på året. Min satsning blir nu istället på Stockholm Halvmaraton samt Stockholm Triathlon i september respektive augusti och jag kan andas ut och släppa det ok som legat på mina axlar ett tag nu.... Hur går träningen då? Tja, ganska bra. Löpningen känns jobbigast. Jag börjar komma upp i längre distanser och det gör mig trött. Mentalt innan, för att jag vet hur trött jag blir efter och fysiskt efteråt. Det är skönt att komma ut men det gäller att intala sig hur väl jag behöver distansen...Simningen går bra men jag behöver komma vidare. Har frågat lite på forumet på Funbeat och fått lite tips så dessa har börjat implementerats. Jag undrar dock om jag skulle behöva någon som tittar på min teknik??? Har tittat på simkurser för vuxna men jag KAN ju simma, behöver bara slipa på tekniken...Är jag fel ute? Cyklingen är (som vanligt) det jag är minst orolig för. Träningen går nästan alltid bra och snart stundar utesäsongen. Har idag köpt mig en ny hybrid att använda de dagar då racern "inte passar". "Tack vare" min strykning från GBG varvet så kommer jag att kunna cykla Roslagsvåren! Jättekul och denna gång klämmer jag och Margareta det längsta varvet. Annars är jag ganska trött. Kanske lite för våren, kanske pga det faktum att jag suttit ute hos kund i veckan och påbörjat övergång mellan två hotellsystem. När detta hotell är klart är det bara 149 kvar.......Samtidigt är det ju kul att göra något annorlunda. Nu får jag ju äntligen göra "hands-on" på något som jag planerat sedan i oktober förra året. I Påsk åker jag och Jonas upp till Härnösand på minisemester. Ska bli otroligt skönt att få slappa (ja, förutom att ett långpass ska genomföras då) Over and out

Nytt år - nya förhoppningar

2010-02-28T16:29:00.002+01:00

2010-02-28 Det har varit en seg tid sedan september förra året - dagen innan Lidingöloppet för att vara exakt. En förkylning eskalerade till...något...som aldrig gav sig. C:a 5 läkarbesök, penicillin, rhinocort, paraflex, tinnitus senare stod det fast att det inte var något fel på mig och då var vi inne i januari...segt, jääääävligt segt. Träningen under denna tid var minst sagt sparsam och när jag blivit "frisk", halleluja....så var det bara att börja om. Nu är vi i slutet av februari och jag måste säga att det gått lättare än jag trott. Allt känns faktiskt..jättebra. Löpningen känns bra tekniskt....javisst behöver jag mer styrka och uthållighet MEN jag springer igen!!! Bara det är toppen. Simningen har jag tappat lite teknik i men det går stadigt framåt. Mina stegar och intervaller betalar sig långsamt....I cykligen har jag ju förstås tappat flås (och styrka) men jag är minst orolog för detta då cyklingen är min starkaste gren..och jag hämtar lätt tillbaka gammal god form. Tävlingar då? Tja, tack vare noll koll så missar jag Premiärmilen. Dubbelbokad med en träningsföreläsning som VCK anordnar. Well, well det ger säkert också mycket...Konstaterar därför att Kungsholmen Runt blir mitt första lopp i år. Kanske jag kan hitta något före, vi får se. Sedan spinner jag ju på med Halvmara i GBG i slutet av maj. Tills dess borde jag vara så pass stark att jag klarar att springa hela distansen, om än i snigelfart :-) Sedan ligger huvudmålet att springa halvmaran i Stockholm och DÅ ska jag slakta min tid från GBG :-) Varvat med detta hoppas jag kunna spränga i några cykellopp också... .

♪♫•¨•.¸¸♥ HAPPY NEW YEAR ♥ ¸¸.•¨•♫♪

2009-12-31T16:59:00.002+01:00

2009-12-31 Gott slut......Gott Nytt År.....vad hände egentligen 2009? Tja, det var inget dåligt år: - Jag gifte mig med Jonas i Orkesta Kyrka den 12/9.♥ - Jag debuterade i Triathlon på sprintdistans. 10:a på Lidingö och 13:e på Stockholm. - Jag inhandlade min första våtdräkt. - Jag köpte en ny racer. Denna gången blev det en Nishiki Finisher. - Startade i två cykellopp på motionsnivå. - Löpte några millopp med blandat resultat. - Jag var på träningsläger med Vallentuna Friidrottsklubb uppe i Vålådalen i en vecka. - Jag var sjuk i stort sett från dagen innan Lidingöloppet fram till nyår och i skrivande stund avtjänar jag en penicillinkur som räcker i 7 dagar till.... - Jag började träna med Vallentuna Cykelklubb, både med dam och herr. - Jag avslutade träningen med Vallentuna Friidrottsklubb. - Jag utvecklade min frisimsteknik så pass att jag kunde flyta på bra utan att bli supertrött - Jag simtränade för första gången i öppet hav - Jag inhandlade längdskidor och tränar just nu så gott det går. Det har blivit några blåmärken. Vad händer 2010 då? Jo: - Jag ska springa Göteborgsvarvet (startplats gratis via Mässan på Lidingöloppet) - Jag funderar på att lösa tävlingslicens för Triathlon (öppnar upp möjlighet för fler tävlingar och, självklart, större konkurrens) - Jag ska starta fler millopp 2010 än 2009. Mitt delmål om att komma ner till 50 minuter på milen kvarstår. Det måste gå.... :-) - Jag ska fortsätta att utveckla min frisim. Kanske, kanske Vansbrosimmet - Jag ska bli en bättre och utålligare cyklist. Starta i några fler cykellopp. - Så länge snön finns kvar, längskidor, och när isen lägger sig, långfärdsskridskor. - Jag ska gå ner i vikt. Mitt mål är först och främst att gå ner till 65kg, sedan får vi se hur jag känns där... - Det ska bli någon form av träningsresa, antingen cykel eller löpning. Detta är i stort vad jag planerar. Inget är hugget i sten men jag ska jobba hårt för att förverkliga mina "drömmar". Emellanåt ska jag njuta av god mat också, kanske ta några glas vin och umgås med min käre make. .

Hässelbyloppet

2009-10-18T20:16:00.002+02:00

2009-10-18 Sen rapport men ibland rasar tiden iväg. Förra söndagen for jag och maken iväg till Hässelby för att jag skulle deltaga i Hässelbyloppet. Detta lopp är det bästa i mitt tycke. Dels för att det är otroligt bra organiserat, dels för att mina förutsättning oftast är bäst under denna tid på året. Klar, kall luft ner i mina lungor och helt plötsligt kan jag tillgodogöra mig syret jag andas in :-) Dessvärre var mina förutsättningar ganska dåliga i år. Jag har lidit av en förkylning som gav med sig några dagar innan loppet. Jag han träna ordentligt EN gång innan dagen D. Uppvärmningen kändes ändå ganska bra och efter några stegringslopp så tyckte jag nog att jag kände mig fräsch och taggad. Starten fungerade bra iår. Motionsklassen var uppdelad i två. En för damer som sprang fortare är 55 minuter (tror jag det var) och en klass för de som sprang långsammare. Eftersom jag var anmäld redan i somras så hade jag high hopes om att komma närmre 50 minuter så jag anmälde mig till den första klassen. Startfältet kom iväg och det flöt på bra. Jag klockade varje kilometer och sprang tämligen jämnt. Den sedvanliga svackan kom vid 7-8 kilometer men jag pinnade på :-) Sista kilometern fick jag bita ihop men lyckades ta mig i mål på 55:07 med en snitthastighet per kilometer på 5:31. Under mina förutsättningar så var jag supernöjd med resultatet. Jag trodde nog att jag skulle komma in på närmre 60 minuter men förstod en bit in i loppet att jag skulle kunna bättre än så. Idag sitter jag återigen men någon skum förkylning med halsont och snorighet. Jag avskyr dessa perioder som sätter käppar i hjulet för mig. Så här är det varje, jävla höst och det tar sådan tid att "läka". Varje gång man tror att man är frisk så faller man tillbaka in i snorträsket. Gnäll, gnäll och gnäll..... Jag ser fram emot att bli frisk så jag får träna igen :-) .

Småförkylt och j*****t

2009-09-28T17:17:00.002+02:00

2009-09-28 Livet kan vara tufft ibland. Här har jag överlevt makens (vad mysigt det låter att säga så) förkylning och trott att jag skulle slippa MEN Snorkungen kom minsann på besök ändå....Åh vad frustrerande!!! Lidingöloppet fick strykas och istället fick jag storhandla på Apoteket. Sweeeet??? NÄÄÄ... I skrivande stund känns det fortfarande som om träning är några dagar bort. Jag har ju iofs ingen panik för Hässelby men fasiken, jag hade ju en god grund för Lidingö och skulle ju persa!!! Jag skulle förmodligen persa med 15 minuter dessutom.... Nåväl, ingen idé att hänga läpp. Jag har ju en bra träningsmängd bakom mig och allt känns ju super MEN, MEN, MEN!!!! Det rosa skimmret efter bröllopet börjar skingra sig nu och jag har antagit min roll som hustru väl. Jag känner mig riktigt huslig och har tom lagat lite mat :-)Jag har inte bytt namn ännu men snart titulerar jag mig "Fru Wiklund", och ingår i en stor klan som härstammar uppe i från Härnösand. Undrar om de har någon konstig inträdesrit man ska utföra???

"Det går bra nu...."

2009-09-15T23:13:00.002+02:00

2009-09-15 Efter totalkatastrofen på Flåset så slickade jag mina sår några dagar, kände mig urusel men kom sedan på bana igen. Träningen efter tävlingen har gått SÅ bra!! Jag har genomfört kvalitetspass, jag har sprungit långpass och det har bara känts så bra :-) Benen har varit starka och lätta, andningen inte alls besvärlig och mitt psyke har varit starkt som sten. Simningen har gått superbra efter tävlingarna också. Jag har börjar simmat intervaller i steg-form. Först började jag med en 100-200-300-400-300-200-100 stege men den börjar kännas så lätt så jag måste utöka den nu. VAAA??? Jag som gnällt på att jag inte kunnat andas :-) Nu tar jag mig genom vattnet med långa, fina armtag och god simekonomi (tror jag i varjefall). Cyklingen har legat lite på hyllan men tillhelgen dammas Nisse (Nishiki Finisher) av igen för att cykla Roslagshösten, 89 km. Jag och en klubbkompis ska åka tillsammans. Hoppas på en fin dag (som sist). Annars gick sista träningen med klubben riktigt bra förutom en otäck vurpa (jag var inte inblandad) där det både bröts ben och rann blod :-( Cykling är inte en sport för mesar, vill jag lova.... Tja, vad har hänt mer? Jo, jag gifte mig i lördags. En härlig dag tillsammans med min Jonas och två goda vänner. Bilder kommer så småningom... .

Vallentuna Flås

2009-08-29T14:38:00.002+02:00

2009-08-29 Så kom då bakslaget som borde infunnit redan för ett tag sedan. Vad snackar jag om nu då, undrar du? Jo, om jag tittar tillbaka på en tre veckors period så har jag inte tränat något (!!) förutom de två triathlon jag varit med på. Visserligen gick de ju ganska bra men löpning är oerhörd färskvara och jag har inte löptränat på länge (med löpnings mått mätt). Jag jobbar natt denna helg och kan kanske "skylla" på att jag sovit fyra timmar totalt i natt och någon timme på morgonen. Men jag vill inte skylla på något annat än att jag slarvat med löpträningen på sistone och då måste man ta konsekvenserna!! Tävlingen gick på blandat underlag. Det var asfalt, grusväg och lite stig. Just blandningen gjorde loppet till en delvis naturskön upplevelse och jag sprang på idel kända vägar. I år hade ju klubben lagt start och mål uppe vid Kvarnbadet och jag tycker att det var bra gjort. Nu slapp vi irritera folk i centrum när vi kom i 120 blås :-) Nja....kanske i 10 blås då.... Redan efter två kilometer ville jag lägga av och bara grina men jag hängde i. Tränaren sa efter loppet att "du såg ju pigg ut när du kom vid 4 km". Han skulle bara vetat att jag kämpade och slet, mest med mitt psyke. Idag var jag klen i skallen :-( Jag fick häng på min granne, Bruno, efter 5 km och kunde hänga kvar in i mål men om någon kan föreställa sig hur långt ett 10 km lopp "kan" vara när man är slut i huvudet VET hur mycket som går runt i huvudet. Jag försökte räkna baklänges..543, 542, 541, 540, 539...Jag körde multiplikationstabellen..5x10=50, 5x5=25, 7x10=70...En massa nummer for igenom mitt huvud oc visst hjälpte det litet....Bruno sporrade mig dessutom så vi kunde springa över mållinjen tillsammans men jag tror att det hade varit svårt utan hans hjälp. Han fick en kram som tack för hjälpen :-) Tiden blev mäktiga 59:56 och jag kan notera bottennapp för i år. Trots detta är jag inte missnöjd. Jag "visste" ju att jag skulle få sota förr eller senare. Likt Isinbajeva får jag ta detta otroliga nederlag och vända till en jättesporre att träna mig tillbaka till tider runt 54 minuter. Jag har ju ett mål för i år att komma så nära 50minuter blankt som möjligt på milen. .

Stockholm Triathlon

2009-08-24T21:27:00.004+02:00

2009-08-23 Fint väder när jag vaknade. Det lovade gott för en tävlingsdag på Djurgården. Uppladdningen har varit, minst sagt, lugn inför denna tävling. Jag visste ju vad jag behövde förbättra från Lidingö men ändå när man är rookie så går ju tankarna runt. Dessutom tränade jag ingenting (?) mellan tävlingarna. Jobbet satte käppar i hjulet för detta och jag orkar inte stressa för att få till träning. Väl framme på tävlingsplatsen visste jag att detta skulle bli en tävling som passade mig. Välorganiserat, proffsigt och "klart och tydligt". Jätte-eloge till arrangörerna! Jag checkade in cykel och fixade till min plats samt såg till att jag hade pejl på in- och utsläppen på växlingsområdet. Sedan rekade vi allmänt på hela området så jag skulle få lite känsla för "allt". Vid starten var jag lite sen. Jag hade sett till att överdelen på våtdräkten på kom på i sista stund pga värmen och armar och axlar var rejält värmda. Sedan var det redan dags att hoppa i plurret. Starten skedde ute i vattnet och deltagarna fick trampa vatten innan start. Första 300 m kändes bra och frisimmet var lugnt och fint sedan skulle jag navigera och tog några brösttag och där blev jag kvar för länge :-( Jag måste verkligen få till detta till nästa säsong! Mycket irriterande men jag kom i varjefall upp ur vattnet som 12:a. Växligen till cykeln var ganska långsam (ser det nu när jag tittar i resultaten) och första biten på Strandvägen blåste det rejäl motvind. Well, well jag kom igång efter ett tag och började passera både damer och herrar. Jag måste skaffa ett tempostyre till nästa säsong dock. Kan kapa ytterligare minuter på det... Kom in på 5:e bästa cykeltid och efter ytterligare en ganska långsam växling så gav jag mig ut på löpningen. Benen var tunga och jag kände mig ganska sliten i början men sedan började jag fokusera på teknik, andning och att slappna av och då gick det bättre. Jag hade väl ingen optimal löpning denna dag men jag var 3 minuter snabbare än på Lidingö och nu kändes det mer OK, totalt. Totalt räckte det till en 13:e plats och jag hade siktat på att vara topp 20! :-) Mer än OK alltså! Jag har tagit åt mig mina misstag och har massa finslip att göra nu under höst/vinter. Nästa år är mitt mål att vara topp 5!! Kaxigt? Ja, kanske men inte orealistiskt. Nu väntar Vallentuna Flås i helgen. Ska bli såååå kul att "bara" springa igen. 10 km står på menyn och jag hoppas på en tid runt 54 minuter.

Lidingö Triathlon

2009-08-16T19:06:00.003+02:00

2009-08-16 Hahaha.....vilken tävling! Hade jag vetat (eller snarare förstått) att det skulle vara såååå mycket terräng över tävlingen så hade jag nog aldrig startat. Cyklingen var mycket intressant, löpningen likaså. Ingen skugga över tävligen i stort, det var ju jag som inte fattat att man skulle cykla på smala stigar bitvis, hoppa upp/över klippblock i skogen, halka runt på stenhäll nerför och annat smått och "terräng-gott". Det är bara att inse: jag är en asfaltstjej...i alla lägen :-) Och jag står för det!!! Hur gick det då? Ja...simningen avklarade jag på dryga 18 minuter. Det var läskigt att simma runt så mycket folk så jag vågade knappt crawla :-/ Trots detta hade jag 12:e bästa simtiden...kanske de andra upplevde samma sak? Det blåste riktigt mycket så simningen ut blev i grav motvind för att sedan övergå till finfin medvind "tillbaka". Annars tycker jag att simningen kändes OK. Växlingen till cykel fungerade också bra. Fipplade inte nämnvärt:-) Cyklingen började bra...tills jag insåg att detta var ett lopp för de som gillar att cykla MTB :-( Av loppets 20 km var det inte många meter på asfalt. Jag låg på som en furie ändock och höll på att köra av vägen måååånga ggr :-/ Jag vurpade en gång och fick ett fint blåmärke+skrubbsår på vänster underarm. Det är väl smällar man får ta och jag var uppe på benen ganska snart igen. Cykeltiden blev runt 56 minuter och det var 8:e bästa tid så långt. Löpningen.....tja, det gick ganska långsamt men jag gjorde så gott jag kunde. Det var som sagt terränglöpning och jag orkade helt enkelt inte...Jag kom in på runt 31 minuter men totalt blev jag 10:a av 55 startande och detta är ju helt klart godkänt! Nu finns det ju massor att träna på och det är DET jag tar med mig från denna tävling. Det var kul att tävla igen och nu sitter jag här nöjd och trött samt tror att jag ska få en liten öl minsann!!! :-() .

Close....but no cigarr

2009-08-14T16:16:00.002+02:00

2009-08-14 Sommaren går mot sitt slut...Jag har kunnat träna bra i sommar och man kan väl sammanfatta så här: Löplägret i Vålådalen - satte en bra grund för mig och öppnade upp för mer träning. Cykelträning med klubben - har fått mig att utvecklas som cyklist och uppleva många härliga turer i solsken. Coreträning - för att kunna vara stark i löpningen (och cykling) tränar jag sedan några veckor tillbaka tre pass i veckan. Sanslöst resultat!! Inköp av våtdräkt - för första gången simmade jag på ett seriöst sätt i havet :-) Träningen gick bra och det var nyttigt att känna på kyla, grumligt vatten, vågor, sjögräs, yrsel pga kallt vatten i öronen... Triathlonsatsning - Eller kanske bara en känsla av nöjdhet över att ha kommit på vad jag vill göra med min träning. Nu är det tävling tre helger i rad. Triathlon på sprintdistans 16/8 och 23/8 samt Vallentuna Flås 29/8. Det ska bli kul att få känna tävlingspirr igen. Annars ser jag fram emot hösten och dess träning! Det ska bli intressant att få träna mot ett nytt mål nästa år, nämligen att ställa upp i ett triathlon på Olympisk distans. .

Förberedelser.....

2009-07-14T13:25:00.002+02:00

2009-07-14 Shit, 16 augusti närmar sig med stormsteg! Vad händer då, kanske ni undrar? Jo, då går Lidingö Triathlon av stapeln och jag är anmäld :-) Träningen går bra visserligen men man undrar väl alltid om man tränar tillräckligt och RÄTT? Våtdräkt är inhandlad och ska simmas in i slutet av juli i Härnösand. Det blir daglig simträning i Lungö-viken och Jonas får coacha mig från båt :-) Annars har den vanliga simträningen gått bättre än förväntat :-) Jag lyckas hålla crawlen längre och längre tid och andningen funkar riktigt bra. Jag har som mål att simma tre ggr i veckan fram till Härnösandsveckan då "hårdträning" utförs. Cykligen är jag inte det minsta orolig för. Här har jag min styrka och känner mig konfident till tusen :-) Däremot bör jag snarast påbörja träningen av övergång mellan cykel och löpning. Benen känns ju ganska korta efter ett cykelpass och man kan nog aldrig underskatta vikten av denna träning. Annars går den daliga träningen bra. Löpningen känns lättare så jag tror att min envisa coreträning givit resultat! Kör en anpassad variant av Sanna Kallurs övningar som kom i Runners World för ett tag sedan. Passar mig perfekt! Är så lycklig idag då jag fått mina beställda Lustans Lakejer skivor! Sitter här och diggar till tusen! Ska lägga in "En plats i solen" på min Creative och använda som endorfinhöjare när jag springer. Åhhhh....härliga 80-tal!!!!! .

This, this is the way, this is the way I wanna live...

2009-07-06T11:25:00.002+02:00

2009-07-06 Semester och sol, träning, lata dagar....Kan det bli bättre? Sitter här och njuter av mitt fm-kaffe med smak av irish cream. Är mycket nöjd med dagens morgonjogg som ackades av E-type. Denna härlige dunka-dunka konung av Sverige slår allt annat motstånd när det gäller att framkalla endorfin-rusher hos mig. Benen bär mig bättre, knäna lyftes lättare uppför, andningen lugnar ner sig (paradoxalt?)och allt känns bara....TOPP! Träningslägret är avklarat och det var bra träning. Vad sägs om sandlöpning på "bana" upp och ner på sluttning vid Nulltjärn, löpning på Gunders Mosse där man sjönk ner till knäna på vissa ställen, löpning upp och nerför Oppfjällets östra topp (nåja, jag sprang nerför i varjefall..) därtill mycket god mat, extra aktiviteter och andra träningsformer. Vem kunde tro att det var så svårt att få iväg ett spjut mer än 10 meter??? Respect Pitkämäki and all other javelin kings!! Träningen hemma har funkat bra. Jag har cyklat, sprungit, tränat styrka och simmat. Jag måste visserligen simma mer för att få till flytet jag behöver för att ta mig fram de 750 metrarna som Lidingö Triatlon "kräver". Jag behöver dessutom träna mer på övergången mellan cykel och löpning. Jaja, med E-type's hjälp klarar jag allt :-) .

Längtar efter semester

2009-06-08T14:14:00.002+02:00

2009-06-08 Semestern närmar sig med stormsteg och jag längtar. Jag känner mig stundtals ganska sliten och viloperioderna mellan träningen känns alltmer behövliga. Cyklingen rullar på ganska bra. Igår var jag och Jonas borta vid Hakungebacken och körde/sprang intervaller. Det var jobbigt men detta är den träning jag behöver, både i cykligen och löpningen. Löpningen går ungefär som vanligt. Uthålligheten har förbättrats men så fort jag försöker utveckla snabbheten känns benen som betongblock. Jag har tyvärr inte kunnat träna med VFK på ett tag pga mina arbetstider men jag hoppas kunna haka på mer nu när tiderna stabiliserats. 21/6 åker jag ju dessutom på träningsläger så jag hoppas att det blir den kickoff jag behöver. Skattepengar stundar denna vecka. Undrar om jag är en av dem som måste vänta till efter sommaren pga att de inte hunnit gå igenom alla deklarationerna?? Annars väntar en ansenlig summa på mitt konto på torsdag eller fredag :-) Party Party!!! Efter att ha jobbat natt i helgen så är jag ledig idag. Jag har två fyradagarsveckor kvar till Midsommar och semester. Sedan väntar tre härliga semesterveckor som ska användas till mig själv. Ska fokusera på träning och rekreation samt shopping. .

Roslagsvåren - rapport

2009-05-24T19:30:00.002+02:00

2009-05-24 Trots sura ben, huvudvärk tidigare i veckan samt en dålig nattsömn kan jag konstatera att jag gjort bra ifrån mig idag :-) I morse var jag trött...jag menar riktigt trött. Trodde nog inte att dagen skulle bli någon hit. Väl på tävlingsplatsen så vaknade mina gamla tävlingstakter till liv och jag kände mig riktigt peppad. När jag tävlade med häst skulle ju helst både ryttare och häst ha en bra dag, nu räcker det ju faktiskt att JAG har en bra dag. Lite enklare, liksom. Vi kom iväg och jag kände mig pigg, väldigt pigg faktiskt. I början hängde vi ihop som en grupp och alla drog sin del men efter halva sträckan började "laget" dras ut. Någon blev trött, någon annan hade krafter och gjorde lite "ryck". Ett tag kändes det som om jag cyklade i ingenmansland. Det hände ingenting, verkligen ingenting. Jag var fräsch men "fick/kunde" inte utnyttja det riktigt. När det var c:a två mil kvar kom några välkända ansikten och jag hängde på. Farten var ganska hög och jag smög upp längst bak. Nu var det härligt att cykla!!! Tyvärr tappade jag kontakten med de två snabbaste när de ryckte så sista milen slet jag själv. Det fungerade ju också men det blir ganska jobbigt!! Kom i mål och fick en puss av Jonas, som väntade i målområdet. Det var en härlig känsla :-) Allt avrundades med en korv med bröd och lie fika med "cykelsnack", sedan cyklade Jonas och jag hem. Jag är jättenöjd med mitt "lopp". En bra dag kan man erövra världen - men jag tyckte nog inte samma sak i fredags, då Lotta (min klubbkompis) fick dra mig runt på träningsturen. Men, men...sån't är livet och idag "Rockar" JAG! .

Roslagsvåren stundar - mina ben är sura

2009-05-22T18:09:00.002+02:00

2009-05-22 Jahapp, efter en rolig tävlingsupplevelse väntade två dagar med mindre roligt innehåll. Onsdagen spenderades i säng med en huvudvärk som knappt går att beskriva, torsdagen kände jag mig bakis hela dagen. Gott jobbat med tanke på att jag endast druckit vatten på onsdagen. Cyklade en härlig runda idag, tillsammans med en klubbkompis och inledningsvis kände jag mig stark och allt flöt på. Undan för undan fick jag inget svar av benen, främst uppför och jag flåsade avsevärt mer än vad jag brukar. Är jag inte riktigt kurant eller var det en "mellandag"? Tja, vad det än är blir jag lite orolig med tanke på vad söndagen bjuder på, nämligen ett cykellopp på 89 km. Är det nu man ska börja fnittra nervöst???? Ska cykla ett lugnare pass med klubben i morgon och kanske får jag ett bättre formbesked då? Idag har det inhandlats proviant för färden och i morgon ska cykeln finjusteras. Herregud, jag håller på ett bli en cyklist!!! .

Milspåret

2009-05-21T09:03:00.003+02:00

2009-05-20 Ytterligare ett millopp att lägga till handlingarna, och vilket bra sådant :-) I tisdags gick Milspåret av stapeln ute på Djurgården. Det var en riktigt fin kväll och förväntansfullt inväntade jag starten. Startskottet small och så sakta fick man börja gå framåt....Det är sugigt med att vara "osnabb", detta med att det är så trångt längst bak...hur som haver, när jag väl kom i gång och sprang så fick jag kryssa mellan alla personer som jag sprang om. Detta kostade både ork och tid för första km gick på 5:45 sedan låg alla km tider runt 5:23 (förutom 7:e som återigen gick på 5:45) Jag måste försöka röna ut vad som händer här för det är inte första gången jag stumnar när jag springer in i 7:e km. Jag koncentrerade mig på att göra "mitt" lopp och försökte bara hushålla med krafterna. Första varvet innehöll en stigning som jag klarade med bravur. Jag sprang om ganska många här. Annars var det ganska flack löpning och det flöt på bra. Vid varvning kände jag mig lite sliten men jagade vidare och slitenheten gav sig så fort jag lämnat målområdet och gav mig ut på nästa varv. Nu fanns det mer plats att springa på och nu infann sig rytmen på ett annat sätt. Andra varvet såg lite annorlunda ut. Nu sprang man utmed vattnet så man slapp stigningen. Jag koncentrerade mig på tekniken och jag tycker att det flöt på bra. Jag minns inte vad som hände men jag kan inte fatta att jag förlorade 20 sekunder på 7:e km. Jag tycker att jag höll ett jämnt tempo hela varvet?? Men, men...inget att snacka om, det är som det är. Jag är inte riktigt uthållig ännu bara... Sista km försökte jag mig på en ökning men benen sa "glöm det", fast det var nog min hjärna som spelade mig för på upploppet var benen hur fräscha som helst! Sprang in på 54:51 och är jättenöjd med det. Jag tycker att jag sprang smart och nu väntar jag bara på att farten ska infinna sig och att jag orkar hela loppet. Dagens ros till mig själv blir att jag sprang mitt eget lopp, sprang bra uppför, sprang med bra teknik och hållning samt att jag var medveten om vad jag gjorde under hela loppet. Nu väntar Roslagsvåren, ett cykellopp på 89 km, på söndag. Det ska bli kul att genomföra detta, för mig, fösta cykellopp med de andra tjejerna i klubben. Det blir dessutom ett ypperligt tillfälle att träna gruppcykling på under tävlingslika förhållanden. .

Träningen rullar på som sig bör

2009-05-16T19:45:00.003+02:00

2009-05-16 Idag var jag ute och cyklade med klubben igen. En härlig runda blev det på vägarna i norra Vallentuna. Dock konstaterar jag att mina ben är ganska sura och jag känner mig lite sliten. I varje ryck eller backe när jag vill trycka på så finns det inte mycket kraft att plocka ur benen. I morgon har jag helt träningsfri dag och det är nog ganska bra. I tisdags var jag ute och provade tempobanan (11.3 km). Jättekul att få tävla lite med mig själv igen :-) Första delen är lite kurvig och småbackig men när man vänder hemåt så är det rakt på i stort sett men en lite längre backe väntar. Jag försökte disponera mina krafter väl, men det visade sig att när jag cyklat c:a 3 km så vaknade "tävlingsdjävulen" i mig! Jag stod på så gott det gick men tyvärr sabbades min tävlingslusta av kramp i vaderna :-( Det var ganska kallt och de fick väl nog av min höga kadens??? Nåja, i mål på 22:41 och vetskapen att jag kan hyvla den tiden ganska bra. Borde kunna förbättra den med någon minut men man vet ju aldrig. Jag gjorde ett starkt pass på löpträningen i måndags med klubben och kände mig riktigt duktig. Vi gjorde löpvarv med hopp och styrkeinslag. Jag gjorde sex varv i spåret med påföljande 6 koordinationslopp på löparbana. Lite krampvarning hade jag dock redan här och det var kanske det som dök upp på tisdagens cykeltur också? Annars så blev det bara två pass löpning till under veckan och det var onsdag och fredag då jag och Henrik (kollega på supporten) sprang 4 km i Hagaparken ackompanjerade av underbart väder och en otrolig prakt av blommor och utblomningsbenägna träd....Sweeeet... Nu går jag in i min tyngsta träningsvecka. Hoppas jag orkar allt jag föresatt mig? Hoppas jag kan få med mig sällskap på mina cykelturer så blir den delen lättare i varjefall. Jag springer dessutom Milspåret på tisdag och hoppas på en tid i samma härad som sist (runt 54 minuter). Well, well den som lever får se.... .

Jag är BÄST, BÄST, BÄST!!

2009-05-09T15:07:00.003+02:00

2009-05-09 Kungsholmen Runt. Jag var tidigt ute men innan jag hade bytt om, lämnat in väskan och hunnit springa en smula i uppvärmningssyfte så vad det dags för start. Jag hade bestämt att jag skulle disponera mina krafter väl under hela loppet och inte rusa från start och jag tyckte att jag lyckades ganska bra med det. Jag upplever att jag sprang om fler än blev omsprungen så det blev ju verkligen en pepp. Jag såg dock inte alla km-anvisningarna(fanns det verkligen utsatt varje km???)så tanken med att jag skulle klocka mina km-tider höll ej men det kanske var lika bra? Dagens utmaning bestod snarare i att hålla jämnt tempo och inte bli "sur" i benen. Tyvärr blir jag alltid trött vid 7-8 km och då får jag verkligen träna mentalt men jag tyckte att jag inte "gav upp" en enda gång idag utan fighting spirit fungerade väl. När jag sprang i mål stannade jag klockan och gick vidare framåt, tog min medalj, tittade på klockan och konstaterade att den fortfarande höll på ta tid! Då stod den på 55.09 så jag tror att min tid blev 54:30-40 nånstans. De officiella resultaten har inte kommit upp ännu så vi får väl se vad det blev. Under 55 minuter i varjefall. Dagens ros till mig själv: jag sprang med bra teknik, jag höll jämnt tempo, jag sprang bra uppför, jag belönades med en bra tid :-) Jag är supernöjd med dagen och närmast stundar Milspåret. . Edit: Officiellt resultat blev 54:34 och jag konstaterar att jag var 32 sekunder från mitt personbästa! Nu börjar jakten mot 50-sträcket.

Ett tag sedan sist - igen

2009-05-03T20:17:00.003+02:00

2009-05-03 Det blev ingen Premiärmil...en skum förkylning smög sig på och höll i sig nästan hela april. Surt, men vad gör man? Jag har haft förmånen (tack vare superväder)att få sätta igång att cykla mig i form - parallellt med löpåterhämtning och jag känner att styrkan i benen håller på att byggas upp undan för undan. Närmast stundar Kungsholmen runt i tävlingsväg så jag får väl använda mina Premiärmilsmål i denna tävling istället? Har inte tränat med klubben på ett tag pga att jag känner att "formen" pekat nedåt och jag blir så stressad när jag känner att jag inte kan prestera som jag vill. Min plan och tanke är att komma tillbaka efter sommaren då jag, förhoppningsvis, är en bit på väg igen! Jag har varit ute med Vallentuna CK två ggr nu och vilken känsla att cykla i grupp! Cyklingen går som på räls och om det vill sig väl så startar jag ett motionslopp inom kort. Annars stretar jag på med övrigträningen dvs simning och styrketräning. En träningsvecka består av 5-6 dagar, fördelat på löpning, cykel, simning, spinning och styrketräning.

Det närmar sig....

2009-03-20T11:52:00.002+01:00

2009-03-20 Tiden har gått oerhört fort och plötsligt inser jag att jag använt ett halvår i att investera i grundträning. Vad har jag hållt på med då? Ja, från början trodde jag nog att det skulle gå fortare att bli stark, snabb och smidig men nu ett halvår senare inser jag att jag bara är en liten bit på väg..... Min träning med Vallentuna Friidrottsklubb har visat sig vara guld värd. Jag har fått ovärdeliga tips av tränaren gällande teknik, träning och "tänk". Bara de senaste månaderna har jag utvecklats oerhört. Nu hasar jag inte fram längre, nu har jag ett löpsteg!! Nu bär mina ben mig framåt med grace och min andning sviker mig inte längre. Jag är helt enkelt en löpare :-) Jag joggar inte längre, jag springer.... Nästa helg stundar Premiärmilen och det ska bli superroligt att mäta mig själv nu....Kommer jag att kunna disponera mina krafter rätt under hela loppet? Kommer jag kunna slappna av så pass att alla "komponenter" stämmer? Vad som än händer kommer det att vara en förbättring mot mitt sista lopp förra året, Hässelbyloppet, där jag typ var nere på botten av min "karriär", tung och flåsig. Sammanfattningsvis så förstår jag nu att det är NU jag kan börja sätta upp mål och börja träna på riktigt. För sex månader sedan satte jag upp mål och började träna lite för hårt direkt. Detta resulterade förstås bara i slitenhet och sjukdom. Tänk vad lite tålamod och hängivenhet kan förändra ens syn på det mesta?

Noooooo fuuuutuuure.....

2009-01-26T10:56:00.002+01:00

2009-01-26 Sex Pistols gamla skrammeldänga ekar i huvudet....jag har varit trött och sliten på sistone och insett att allt ALLTID tar så lång tid.... Förra veckan sa kroppen stopp och ville inte göra fler intervaller....tja, de intervaller jag redan gjort under passet på Bosön (3x1000) gick ju redan i snigelfart så jag undrar vaffan den (kroppen) gnällde för??? Vi är inte sams, kroppen och "jag"...JAG vill träna mycket, kroppen vill mindre....Kroppen vill sitta i soffan och lösa korsord, JAG vill springa...FORT. Måste vi gå i parterapi???...tror det.... Jag har haft en härlig, träningsfri helg, med mycket stillasittande aktiviteter. Jag blir rastlös men tusan! känns inte benen piggare genast? Vid söndagspromenaden spritter det i benen och när jag söker "respons" av sambon så sågar han mig direkt och säger "lova DIG SJÄLV att du inte tränar innan onsdagen nu, som du sa" Ynkligt säger jag "ja, ja..." Benen frestar mig säkert 20 gånger innan vi är hemma men jag är ståndaktig! INGEN löpning whatsoever innan onsdag..... Ikväll går jag till biblioteket och läser lite roliga tidningar. Hinner (som tur är) inte till klubbträningen så kvällen blir träningsfri, lugn och alldeles.........."tråkig" God save the queen.......

Äntligen hamnade jag så i vattnet....

2009-01-10T20:37:00.003+01:00

2009-01-10 Idag har återigen varit nyttosam för klubben. Jag och Jonas räknade in alla löparna i mål under dagens tävling, Bore Cup, i Vallentuna. Kanske, kanske springer jag nästa upplaga av tävlingen. Ska "bara" se till att bli tillräckligt bra först.... Väl hemma så packade jag ryggsäck och gick ner till gymmet för att träna. Löpning och cykel stod på schemat och det blev svettigt värre. Konstaterade dock att jag blir snabbare och snabbare.....Snart kanske jag springer förbi de flesta "kärringar med feta arslen" (förlåt) i de lopp jag tänker springa? Det är faktiskt min största drivkraft, att bli så pass snabb att "de" inte springer om mig på loppen..... Sist men inte minst.....jag hade även smugit ner badattiraljerna i ryggan för, kanske, simma avslutningsvis. Jag gillar att simma MEN jag gillar inte den där kalla känslan man får innan man kommit gång. Jag drog mig i det längsta och hade bestämt att "om det är mycket folk i plurret så vänder jag och går in i bastun istället" men, men.......det var typ två personer i hela 25:an så det var bara att hoppa i.... Nåja, det blev lite uppvärmning, några 25- och 50m intervaller i varjefall och jag konstaterade "detta är ju kul" så det finns risk att det händer igen. Jag VILL ju men det tar emot. Att jag blivit en sådan j-a badkruka???? Förr kunde jag nöta timtals i bassängen flera dagar i veckan...... Väl hemma sjönk jag ihop i soffan och kollade på skidskytte. Jag blir grymt impad av dessa idrottare på elitnivå...Vilket slit att komma dit...och att underhålla? Nu väntar lugn, lite längre löpning i spåret i morgon. Benen kändes lite "sura" när jag gick upp för trapporna hemma men det är nog bättre i morgon (?)

Take me down to the Paradise City

2009-01-08T08:32:00.004+01:00

2009-01-08 Den sköna julledigheten avslutades med mer skridskoåkning på sjön. Hoppas, hoppas det kan bli mer till helgen! Nästa år kanske det kan bli läge att köpa riktiga långfärds....men å andra sidan....då slår väl den sedvanliga vintern till igen och jag får simma istället...Speedo anyone?? Sitter här på jobbet och tänker på min träning...Igår var vi och tränade intervaller på Bosön. Det går saaaakta framåt....Zzzzzz.....MEN det går framåt! Efter den sedvanliga uppvärmningsjoggen ute så kände jag blodsmak i munnen. Att det alltid ska vara så j-a trögt att komma igång? Ålder? Övervikt? Annat? Nåja, efter att ha bytt om till lite mer "comfortable" så gjorde vi lite löpskolning med efterföljande stegringslopp. Kändes faktiskt riktigt bra! Efter att ha fått tips om mer aktiv armföring så har hela mitt löpsteg förändrats och blivit mer framåtgripande. Slutligen gav vi oss på intervallerna. Förra gången sprang jag 200-meters intervaller med blandat resultat. Jag fick ingen ordning på intervall kontra vila och allt bara rann iväg...Nu gjorde jag 5 st 1000-meters intervaller och hade knappt 2 minuters vila mellan. Tider 5.00 - 4.55 - 4.56 - 4.57 - 4.56, tider jag f.n är mycket nöjd med....Det är jobbigt att springa intervaller.....mest i huvudet faktiskt. Jag försöker fokusera och stänga in mig i något slags vakuum där jag försöker vara stark och målmedveten. Tufft....och när det är över sprider sig något slags rus i kroppen och allt blir...klart....på ett annat plan lixom...och man blir satans nöjd. Härligt!! Hemma vankades det blodpudding och en varm kram av sambon. Helt plötsligt var allting värt guld :-)

Nytt år, nya möjligheter

2009-01-05T21:47:00.008+01:00

2009-01-05 Efter en härlig jul på hemmaplan med mycket mat och godis samt ett nyår med älgstek och, vid tolvslaget, champagne ser jag fram emot ett nytt år och allt jag tänkt göra. Jag har mycket funderingar på de tävlingar jag tänker genomföra och vilka tider jag "törs" hoppas på. Jag har ju bara mina gamla resultat att gå på och de borde jag ju kunna plocka...och med marginal. Kanske är 2009 det år jag skapar min "nya" bas att stå på? Det har varit några härliga vinterdagar på sistone och idag var jag nere och åkte skridsko på Vallentunasjön. Enligt uppgift så ska isen vara drygt 13 cm nu och det var mycket folk ute. Det är så himla härligt att glida fram och bara höra skären. Det är som balsam för själen..... Vi var dessutom nere och matade änderna vid sjön. De fryser ganska rejält om sina små fötter nu...men sugna på bröd var de ändå :-) INGET för den som har fågelskräck!! De blir ganska närgångna och går helt ogenerat över och mellan fötterna.... På det stora hela, en härlig vinterdag i solen: På onsdag är det dags att gå tillbaka till jobbet igen...och att träna intervaller på Bosön...

Året 2008 är slut.....

2009-01-05T21:28:00.002+01:00

..och går till historien som ett ganska jobbigt, ledsamt och slitigt år. Några, för mig, stora händelser satte min tillvaro på sin kant och jag blev tvungen att ta beslut som var avgörande för hela mitt liv. MEN...det hände något positivt också! Jag fick äntligen möjlighet och massor av tid att ägna mig åt mitt näst största intresse: LÖPNING. Jag sliter hårt med min träning och undan för undan kommer de små resultaten. Jag har blivit starkare, mer uthållig, jag är smidigare och på det stora hela gladare..... Statistik december: 16 träningsdagar 1211 tränade minuter varav 11 löp-pass 55,65 km 651 löpta minuter

Knäet bättre, styrkan börjar komma nu samt statistik november

2008-12-18T04:05:00.002+01:00

2008-12-11 Har fått "tassa" lite med löpträningen på sistone, både med klubben men även min egenträning pga det onda knä jag dragits med ett tag. Nu emellertid börjar det kännas mycket bättre (t.o.m riktigt bra???) och jag ser tiden an. De tränarledda träningarna jag varit på har fungerat ganska bra. Jag känner att styrkan har börjat infinna sig och jag konstaterar att allt slit givit resultat. Jag känner mig lättare och har bättre flyt. Jätteroligt! Jag har tränat på ganska bra ändå i november. Jag kunde cykla och promenera trots det onda knäet så jag har fått svettats ändå. I november såg statistiken ut så här: 16 träningsdagar 1380 tränade minuter 12 Löp-pass 59,89 km 590 minuter